Tillbaka Read Runeberg

Teknisk tidskrift

Originalsida 378
Originalsida 378
Originalsida 378
Originalsida 379
378–379

Sida 378

6 2

TEKNISK TIDSKRIFT

mm:s trioförvalspar (n = 115 — 138) och 5 st. 300 mm:s triovalspar för färdigsträckan (11 = 250 — 300).

Följande arbetare voro sysselsatta vid valsverket:

1 Valsmästare

3 Ugnsarbetare (1 stötugn)

2 Valsare vid 425 mm:s förvalsar

2 Upplyftare vid 425 mm:s förvalsar 5 Valsare vid 300 mm:s färdigsträckan

5 Pojkar vid rullgångarna

4 Arbetare vid saxen

1 Järnsynare eller mottagare 1 Maskinist 1 Reparatör

2 5

Det valsades i medeltal 35 ton i 12 timmars skift, maximum 60 ton.

Valsprogram.

Rund- och fyrkantjärn från 7 till 20 mm. Platt- och bandjärn till 50 mm:s bredd. Vinkel-, T- och U- järn under 35 mm.

Valsverk med kontinuerlig förvalsning.

Detta verk, som byggdes 1 904, utgjordes af 5 st. 400 mm. valspar (kontinuerligt förvalsverk) och 5 st. 280 mm. triovalspar för färdigsträckan (n = 300 — 400).

Följande arbetare funnos: r Valsmästare

6 Ugnsarbetare (2 stötugnar)

1 Valsställare vid kont. förvalsverket 1 Fljälparbetare vid kont. förvalsverket 4 Valsare vid 280 mm:s färdigsträckan

7 Pojkar vid transportband och rullgångar 4 Arbetare vid saxen

1 Järnsynare eller mottagare

2 Maskinister

3 Reparatörer 1 Kranförare

1 Smörj are

32

Det valsades i medeltal 80 ton i 12 timmars skift. Högsta uppnådda siffra var 1 1 5 ton 1 7 mm:s järn under 1 o timmars valsning.

Valsprogram.

Rund- och fyrkantjärn från 6 till 20 mm. Platt- och bandjärn till 50 mm:s bredd. Vinkel-, och T järn ej öfver 25 mm.

FRÅN VERMLÄNDSKA BERG SMAN NAFÖRENIN= GENS ÅRSMÖTE DEN 30 APRIL 1908.

Utöfver det kortfattade referat öfver Vermländska Bergsmannaföreningens årsmöte, som lämnas i Tidskriftens allm. afd., följer här nedan en något utförligare redogörelse för de frågor, som kunna vara af intresse för denna afdelnings läsare.

Huru står frågan om användning af träkolsmasugnsgas

för motordrift?

utgjorde ämnet för ett föredrag af ingeniör E. Hubendick.

Vid Herrängs järnverk finnes sedan början af år 1903 en anläggning af masugnsgasmotorer, hvilken, såsom den första och hittills enda i sitt slag i vårt land, varit föremål för stort intresse. Resultatet har emellertid icke varit så gynnsamt, som man väntat. De hufvudsakliga

23 Maj 1908

olägenheterna hafva bestått däri, att maskinerna ej gifvit den garanterade effekten, utan blott c:a 60 % däraf, att gasens stofthalt ej kunnat med de hittills använda apparaterna tillräckligt nedbringas, samt att maskinerna visat ett betydande slitage med däraf följande ständiga reparationer. Driftresultaten vid Herräng tyckas hafva åstadkommit den uppfattningen, att gas från träkolshyttor' ej är lämplig för motordrift på den grund, att den skulle vara svår att rena. Detta torde emellertid vara oriktigt. Gasen från masugnar i Tysklands minettdistrikt håller c:a 12 gr. stoft pr m.3, under det gasen från svenska hyttor i intet af de fall, talaren undersökt, öfverskridit 2 gr. pr m. '. Den sistnämnda gasen innehåller visserligen träkolsstoft, men detta är också fallet med torfgas, hvilken kan renas utan ringaste svårighet. Driftstörningarna vid Herrängsanläggningen torde i väsentligaste mån bero på maskinernas konstruktion. De äro nämligen dubbeltverkande 4 -taktsmaskiner, en typ, som ännu i dag är föga utarbetad. Enligt talarens mening äro de enkeltverkande maskinerna afgjordt att föredraga.

Vid Domnarfvet är en masugnsgasmotoranläggning om 400 hkr, fördelade på två maskiner, under utförande, och vid Forsbacka en liknande anläggning om 600 hkr. Båda anläggningarna torde komma i drift i medio af innevarande år.

Talaren redogjorde därefter för motordrift med gas från träkolsmasugnar vid ett par ryska verk. Vid Serginski-Ufallei-verken i guvernementet Perm användes sedan år 1905 en 500 hkr:s dubbeltverkande 2-taktmaskin från Gebr. Körting, hvilken enligt officiellt prof arbetar mycket tillfredsställande. Reningsanläggningen är af samma slag, som kommer att utföras vid Domnarfvet. Vid ett järnverk, tillhörigt Bogoslawsker Hiittengesellschaft, finnas två dubbeltverkande 2 -cylindriska 4-taktmaskiner om hvardera 500 hkr från Cockerill i Seraing, vidare två dubbeltver- 1 kande 2-taktmaskiner, system Körting, om hvardera 300 ! hkr, samt slutligen en 800 hkr 2-cylindrig, dubbeltverkande ! 4-taktmaskin, likaledes system Körting. Reningsanläggningen består af två Theisen-apparater från Cockerill. Samtliga maskiner förklaras fungera synnerligen tillfredsställande. A. O. (Forts.)

TIDSKRIFTS-ÖFVERSIKT.

I)e med * betecknade uppsatserna äro illustrerade.

Zeitschrift f ii r angewandte Chemie. — Ap> ■il 17: Näringsmedlens kemi åren 1906 och 1907. — Inverkan af vattenfri j salpetersyra och svafvelsyia på cellulosa*. — Radioaktivitet och arsenikhalt hos Durkheimer mineralvatten. — April 24: Näringsmedlens kemi åren 1906 och 1907 (forts.). — Bestämning af elektrisk ledningsförmåga för kontrollering af vattenledningsvatten*. — Honungs halt af mineralämnen. - — - Maj 1 : Den farmaceutiska kemiens framsteg under 1907. — Kaiserl. Normaleichungskommission’s bestämmelser för analytiska mätkärl och pyknometrar. — Maj 8: Nya cellulosakonstanter. Den farmaceutiska kemiens framsteg under år 1907 (forts.). — Tudelning af gloverfunktionerna.

Journal of the Society of Chemical lndustry. —

April 13: Några nyare laboratorieapparater*. — Öfverhettad vattenångas inverkad på cylinderoljor*. — Solljusets inverkan på färger , och fernissor. — Framställning af vattenfri tennklorid och dess användning för sidenfärgning*. — Några anmärkningar rörande Wijs’ lösning. — Värdet af septisk tank för rening af afloppsvatten. — April 30: Koppars, vismuts och silfvers reaktion med salpetersyra*. — Afsättningar vid upplösning af vissa järnsalter. — Uppsamling, fördelning och förstöring af affall och sopor i England och Amerika (5 artiklar). — Sammansättning af gelatin och tannin. — Metal- j

Källa: Internet Archive ·