Teknisk tidskrift

66

TEKNISK TIDSKRIFT

27 Juni 19c

diska formen, ett Glover- och två Gay-Lussac-torn. Kamrarna äro försedda med vatteninsprutningsanordning enl. Benker, och mellan de tvänne Gay-Lussac-tornen äro insatta tvänne fläktar för framdrifvande af den nödiga gaskvantiteten. För svafvelsyrlighetens framställande äro ej mindre än 6 Herreshoffugnar i gång och framställes pr dygn c:a 40 ton svafvelsyra med detta system. Vid de först uppsatta ugnarna visade sig stora svårigheter till följd af stoftbildningen, så snart finkornigare kissorter användes. Trots gasen hade att passera en mycket stor stoftkammare, innan den inkom i Glovertornet, hände dock allt som oftast, att detta igenslammades af det med gasen följande dammet, hvilket hade till följd sköljning af tornet och andra svårigheter i driften.

Då dammet isynnerhet utvecklas, när kisen nedfaller från den ena etagen till den andra i ugnen, gjordes enligt Carlsons förslag vissa ändringar i ugnarnas konstruktion, i afsikt att så leda kisens transport genom dessa, att mindre damm uppstod. Dessa anordningar visade sig emellertid icke vara tillfyllest. Först genom uppsättande af en af Carlson konstruerad dammfilterkammare voro svårigheterna fullständigt öfvervunna.

I denna kammare filtreras gaserna genom att nedifrån och uppåt passera ett lager af ett skärfiformigt material, hvilande på en rost af vridbara stänger. För att ombyte af filtermaterial skall kunna ske utan svafvelsyrlighetsförlust är sörjdt därigenom, att under filtret äro anbringade trattar, hvari det förbrukade lagret nedfaller vid vridning af roststängerna. 'Trattarna äro nedtill försedda med en förslutningsanordning, hvarigenöm den använda filtermassan successivt borttages, så att alltid ett kvarliggande skikt bildar lås för gaserna.

Genom Carlsons stoftfångare är det möjligt att numera i Herreshoftugnarna använda äfven högprocentiga lätt afrostade, men sönderfallande kiser af t. ex. spanskt ursprung, under det man förut varit hänvisad till de mera hårda, oftast lågprocentiga kiserna — ett i ekonomiskttekniskt afseende betydande framsteg.

Hartmann & Benker, den bekanta tysk-fransk-amerikanska installationsfirman på svafvelsyreområdet, har öfvertagit exploaterandet af Carlsons patenterade metod och tillämpat densamma vid ett stort antal fabriker i världens olika delar.

Superfosfatfabriken ombygdes under Carlsons tid fullständigt. Knappast något af det maskineri och de anordningar, som funnos vid hans ankomst, finnas nu kvar. Kvarnar, transportanordningar, motorer, nästan allt är nytt. Det s. k. Unionsförfarandet vid superfosfatblandningen inköptes. Detta består, som bekant, däri att för neutralisation af den Iria fosforsyran benmjöl tillsättes till super¬

fosfatet, hvarigenöm detta blir torrt och pulverformg På grund af lokala förhållanden vid Gäddviken kunc emellertid Unionsförfarandet vid själfva sättet för blan ningen af superfosfat och benmjöl icke användas, hvarf Carlson på ett annat sätt löste den frågan.

Till nyanläggningar vid Gäddviken under Carlsons t höra också de enkla och praktiska lossningsanordningarn hvilka tillåta de största oceanångares lossning, med äni till 600 ton pr dag, genom fabrikens eget folk.

Fabrikens tillverkningsförmåga är nu c:a 30 000 tc superfosfat pr år, således en 5 ä 6 gångers förstorin Emellertid var dess kapacitet ännu icke utnyttjad, hvarf ytterligare planer till dess utvidgning alltjämt sysselsat honom. Samtidigt med Gäddviken undergick firmans f brik Ceres vid Göteborg samma utveckling, både i afseenc å teknisk fulländning och tillverkningsförmåga, och hac han äfven här sin hand med.

Äfven på senaste åren företog han flera utländsl studieresor, så 1902 till tyska superfosfatfabriker — t England, där han vistades tvänne månader i nära förbi delse med därvarande fackvärld.

Varmt intresserad var han för arbetarnas välfän bostadsbyggnader och restaurant för dem uppfördes vi Gäddviken. En rymlig lekstuga för arbetarnas barn skogen där ute vittnar om huru från hjärtat hans or tanke gick. Icke dess mindre hade han svåra strider oc strejker att utstå med dem, och det gick så långt, att hai redan då svårt sjuk, utsattes för stenkastning och persoi liga obehag af åtskilliga slag. Att han det oaktadt v; högt uppskattad af underordnade är dock visst, och sä skildt visade de vid hans frånfälle stor sympati.

Vid en återblick på hvad Oscar Carlson under s; 33-åriga lefnad verkat, tränger sig, för dem som på någ< sätt stätt honom nära, dragen af hans personlighet kla igenom, och man minnes huru han i arbetet med kritis skärpa och planmässig noggrannhet alltid förstod att til godogöra sig sina goda kunskaper, minnes hans stora fö måga att där hinder och svårigheter mötte finna medatt öfvervinna dem och dock — när man nu fått vet huru han sedan ungdomen burit bördan af ett svårt kropp ligt lidande, står man undrande, huru hans lifsgärnin varit möjlig, helst som han sedan flera år vetat i hur hög grad lifsfarlig hans sjukdom var. Ovanlig viljestyrk och själfbehärskning måste det kräft, äfven om han i si af naturen lugna och humoristiska sinne ägt en lyckli motvikt.

Sverige och den kemiska industrien hafva genoi Oscar Carlson J:ors bortgång lidit en stor förlust.

John Köhler.

FRÅN VERMLÄNDSKA BERGSMANNAFÖRENINGENS ÅRSMÖTE DEN 30 APRIL 1908.

Nyare eld '/as t a tegelsorter.

(Forts. fr. sid. 62.)

Denna fråga inleddes af ingeniör E. Fornander, med en redogörelse för en nyligen igångsatt tillverkning af silika/egel vid Höganäs. Man hade här till en början experimenterat med ett flertal olika råmaterial, såsom Simrishamnskvartsit, mjölkkvarts från Småland och sandsten från Höganäs, hvilka emellertid samtliga visat sig olämp¬

liga på den grund, att de sönderfalla till pulver vid starkar upphettning. Ett gynnsamt resultat hade ernåtts förs sedan man öfvergått till kvartsit från Köpmannabro.

Gången af silikategeltill verkningen är i hufvudsa följande. Efter krossningen går massan på en kollergång där den blandas med så mycket kalkmjölk, att det fäi diga teglet håller c:a 1 % CaO. Därefter slås teglei

för hand i järnformar, torkas sedan skarpt och brännas J