Sida 385
KEMI OCH BERGSVETENSKAP
69
1
27 Juni 1908
'1894 — 1903 uppgått till i medeltal c:a 6 °/' pr år, bejräknades för år 1905 en förbrukning af 153 700 kbm., »alltså något mera än största tillverkningen. Men då på ^rund af klockutrymme tillverkningen ej behöfver vara fullt >å stor som förbrukningen, ansågs någon ny del af Värtaejasverket ej behöfva vara färdig förrän hösten 1906. Huruvida tillverkningen på den nya delen, som fortfarande insågs böra planeras för 60 000 kbm. pr dygn, skulle .itgöras af vanlig kolgas eller om här borde användas till »amma ljusstyrka och värmevärde karburerad vattengas, blef först underkastadt en teknisk och ekonomisk utredning.
I)e villkor, som måste uppfyllas af en i Stockholm distribuerad lysgas, äro:
1) att den skall vara så kolrik, att den i argandorännare gifver 16 hefnerljus vid 150 liters förbrukning ar timme;
2) att den har så hög förbränningstemperatur, att ien i auerbrännare vid 100 liters förbrukning lämnar 70 lefnerljus samt
3) att den har ett kalorimetriskt värmevärde (— öfre /ärmevärde) af c:a 5 000 kalorier.
Om en gas af annan art, än förut tillverkats, skall a distribueras, tillkommer dessutom, att den utan olägenlet skall kunna blandas med kolgasen och denna blandling användas i förutvarande förbrukningsapparater. Bland- . lingen skall då uppfylla de tre ofvannämnda villkoren.
Att okarburerad vattengas (= blå gas) med ett kalorinetriskt värmevärde af 2 600 kal. då ej kan komma ifråga nses därför utan vidare. Anläggningar för distribuering städer af denna gassort förekomma numera endast i indantagsfall. De flesta samhällen, som gjort sådana anäggningar (i Amerika), ha sedermera uppsatt karbureringsinläggningar.
Äfven bensolkarburerad vattengas måste anses som unlermålig. För karburering af 1 kbm. blå gas till 16 lefnerljus åtgår nämligen enligt uppgifter från sådana verk ::a 80 gr. bensol. Med ett kalorimetriskt värmevärde på »ensol af 10000 kalorier pr kg. blir då den karburerade ;asens värmevärde .800 + 2 600 = 3 400 kal., således illdeles för lågt, och större bensolkvantitet kan ej tillsättas, y då få gasbrännarna benägenhet att sota.
Vid oljekarburerad vattengas bli däremot förhållandena lelt andra. Med olja kan vattengasen mycket väl karbueras såväl till 16 hefnerljus som till 5 000 kalorier. Den an äfven distribueras tillsammans med kolgas utan ändring f brännare eller gaskök med större lätthet än de båda 1 oregående, om blott blandningen blifvit väl utförd och alten vattengas ej öfverstiger 30 % af blandningen. Ökas astrycket, kan blandningen ökas till 50 % . I en anlägging för oljekarburerad vattengas kan man för öfrigt, om lan vill, äfven framställa blå gas och således äfven bensolarburerad.
Utom vanlig kolgas skulle således äfven oljekarburerad attengas mycket väl kunna komma i fråga vid utvidgingen. Värtagasverket skulle då bestå af tre delar, hvaraf en första skulle kunna vara i drift året rundt, då maximi- »rbrukningen visat sig vara ungefär 3 gånger så stor som unimiförbrukningen. Den andra delen skulle vara i gång törre delen af året med full tillverkning okt. — mars, den ista däremot endast under de största förbrukningsmåna- ■ erna och med full tillverkning i december året innan ny tvidgning behöfver vara färdig. Pr år skulle tillverkas å första delen 365 x 60 000 = 21 900 000 kbm., på de
|
I
bada andra i medeltal, intill dess ytterligare utvidgning sker, 1 5 000 000 och 2 000 000 kbm. resp.
Kostnaderna för tillverkning af 1,000 kbm 16 ljus Sas — oberäknadt renings- och pumpningskostnader, som
blifva lika för kolgas och vattengas och
för öfrigt
endast
uppgå till mindre belopp —
skulle då
komma att
ställa
sig på följande sätt för de 3
afdelningarna.
1000 kbm.
1000 kbr
n. olje-
kolgas.
karb. vattengas.
A/d. 1 : Materialier
2,95 kr-
3D54
kr.
Arbete .
9,37 »
1,68
Reparationer .
U35 »
0,50
»
13,67 kr.
33,72
kr.
8 % ränta och amor-
tering .
12,78 »
»
Summa .
26,45 kr-
38,83
kr.
Afd. 2\ Materialier etc .
13,67 kr.
33,72
kr.
8 % ränta och amor-
tering
18,66 »
7,46
»
Summa .
32,33 kr-
41,18
kr.
Afd. 7: Materialier etc.
13,67 kr.
33,72
kr.
8 % ränta och amor-
tering .
140, — »
56, —
»
Summa .
153,6; kr.
89,72
kr.
Ofvanstående sammanställning belyser med önskvärd
tydlighet förhållandet mellan
kolgas och
vattengas.
Kol-
gasen har en mindre tillverkningskostnad men större amorteringskostnad och vattengasen tvärtom, alltså bör den tillverkning, som kan hållas i gång större delen af året, förbli kolgas, däremot bör ökningen i gasförbrukningen under vintermånaderna — spetsarna i förbrukningskurvan — tagas med karburerad vattengas, då vattengasens högre tillverkningskostnad blir af mindre betydelse i jämförelse med kolgasens ännu större amorteringskostnad.
Som ytterligare skäl för Värtagas verkets utvidgning med ett vattengasverk förelåg följande förhållanden.
1 . Ett vattengasverk tager så mycket mindre plats än ett kolgasverk. att det skulle bli möjligt att uppföra detsamma inom området för den nu bebyggda delen af Värtagasverket, inom hvilket område det vore absolut omöjligt att placera ett kolgasverk på 60000 kbm, i första hand beroende på de skrymmande kolupplagen.
2. Ett vattengasverk kan sättas i full drift på så kort tid som 2 timmar, under det en retortugn behöfver för sin uppeldning 3 — 5 dygn, ett förhållande, som har betydelse vid reglering af hastigt stegrad gasförbrukning.
3. Den blandade gasens ljusstyrka kan lättare än annars hållas vid önskadt belopp genom reglering af vattengasens karburering.
4. Vattengasen är fri från naftalin, den blandade gasen bär alltså lättare kolgasens naftalinhalt.
5. Vattengasen är en regulator för kokslagrets storlek pa så sätt, att man vid mycket låga kokspris kan öka vattengastillverkningen och därigenom dels minska det redan befintliga kokslagret, dels minska kokslagrets tillväxt genom att ersätta större del kolgas än annars behöfligt med vattengas.
6. Arbetsstyrkan för tillverkning af vatttengas är endast y6 af den för tillverkning af samma kvantitet kolgas
1
Källa: Internet Archive ·
