Sida 392
TSKNISK TIDSKRIFT
27 juni 1908
76
Antal dägsverken . ,, . . . 1 944 st.
Arbetslöner pr månad $ 4041,41 = 41,3 % af totala kostn.
Stampskor . » 186,10= 1,9 » »
Oljor och smörjmedel » 112,65= UT5 » »
Diverse materialier ... » 675,16= 6,9 » »
Stenkol, 1 462 ton... » 4 770,43=48,75 » »
100, 00 %
Anrikningskostnad (total) . $ 9 785,75
Anrikad malm pr månad . ton 47 570
Kostnad pr ton . $ 0,2057
Ton malm pr ton kol . ton 32,5
Timmar pr stamp pr dag . tim. 22,32
Ton malm pr stamp pr dag . ton 47 7,73
» » » man » » » 24,47
Halt å ingående malm . 1 — 1* 1/2 % Cu.
» » koncentrat . omkr. 75 » »
Erhållen koppar af i malmen ingående... 80 »
b. Hyttorna.
Kopparn nedsmältes i hyttor, som i allmänhet ligga
rätt långt från anrikningsverken, och finnas, så vidt jag vet, fyra sådana, nämligen : Quincey, Calumet and Hecla, Michigan och Dollar Bay Smelter.
De olika hyttorna skilja sig ej väsentligt från hvarandra. Hufvudskillnaden ligger i ugnarnas dimensioner och däraf föranledda, något olika anordningar.
Vid Quincey, Calumet and Hecla samt Dollar Bay Smelter användas små flamugnar och små charger, vid Michigan Smelter däremot stora charger.
Vid Quincey Smelter , som är belägen midtemot staden Houghton och där kopparn från Quincey mine nedsmältes, är chargen 20 å 30 ton; t. ex.
18 ton koppar (70 — 80 % Cu)
9 » rik slagg från garningen (25 — 30 % Cu)
1,25 » kalk.
S:ma 28,25 » ton.
Tiden för behandling af hvarje charge afpassas till
24 timmar, t. ex.
Chargering, insmältning och slaggdragning . 16 tim.
Gärning . 2 *
Polning . 4 »
Gjutning . 2 »
S:ma 24 tim.
Den garade kopparn öses ur ugnarna medelst skopor och gjutes i formar till »ingöts»; slaggen från flamugnarna smältes i vattenmantelugn, då svartkoppar med 0,5 % S och 5 % Fe och slagg med 0,75 % Cu erhållas. Kopparn går tillbaka till flamugnarna och slaggen går på slaggvarpet. Ugnarna eldas med kol på rost.
I Calumet and Ilecla Smelter vid Lake Linden, där
kopparn från Calumet and Hecla mine nedsmältes, an¬
vändas äfvenledes små ugnar.
Chargen är c:a 15 ton och kalkpåsättningen 5
Malmen lär gå utmärkt att smälta utan kalk, men man
har funnit, att en mera basisk beskickning ger kopparn högre elektrisk ledningsförmåga. Man har hittills ej lyckats förklara detta, då ingen inverkan märkes med afseende på As-halten, som mest bidrager att nedsätta ledningsförmågan, men det lär dock vara ett faktum, att så är förhållandet.
Tiden för behandlingen af hvarje charge är
Ugnslagning och chargering . , . 9 tim.
Insmältning . 12 »
Gärning . 1,5 »
Polning . 1,5 »
S:ma 24 tim.
Den framställda kopparn håller:
Cu .
As .
Fe .
S .
O .
Sb .
samt varierande små mängder zink.
Under garningen oxideras kopparn upp till 0,75 men efter polningen håller den 0,02 % O; den upptagei alltså 0,0 1 % O under gjutningen. Så pass ömtålig äi alltså kopparn för luftens inverkan, då den är fri frår föroreningar.
Gjutningen sker äfven här för hand med skopor. Al slagg (med 15 % Cu) omsmältes i vattenmantelugn, och a! den erhållna svartkopparn gjutas anoder, som sändas til Buffalo för raffinering på elektrolytisk väg i bolagets verl därstädes.
Slutligen ha vi Michigan Smelter.
Här har man infört stora ugnar för att spara arbets kraft. Detta lär äfven hafva lyckats, men, enligt hvac som påstods vid de öfriga hyttorna, på bekostnad af kop parns renhet.
Den koppar, som smältes här, kommer från Coppei Range Consolidated mines. Den särskiljes i 1) »mass» stycken af varierande storlek, 2) »barrel work», mindrt stycken ned till c:a 10 lbs (båda dessa sorter från hand skrädning), 3) »headings», rena kopparklumpar från ång stamparna, samt 4) 3 å 4 olika rika koncentrat från an rikningsmaskinerna (med 30 — 90 % Cu.)
Följande sammanställning visar sammansättningen i ingående gods för 4 månader under år 1905:
»Four grades»
(kon-
Torrvikt
lbs
Viktsprocent
X Ci
centrat) .
1 1 786 67 2
67,2
68,72
»Headings» ...
2 659 846
J5»i
90,00
»Barrel work» .
1 089 140
6,2
68,00
» Mass »
2 016 105
11,5
68,00
Summa
17 55 1 * * * 763
100
71,82
Smältningen sker på 24 timmar i ugnar af storleker j i8'X32' och rymmande 150 ton. Efter insmältningen tappas kopparn i de lägre liggande i4'X23' raffineringsugnarna, där gärning och polning företages.
Innan godset påsättes insmältningsugnarna torkas] det i en Ruggles-Coles roterande torkugn. Så snart insmältningen gått så långt, att c:a ton slagg bildats,] dragés denna i stålskänkar, hvardera rymmande 1 000 lbsj och monterade på en vagn, som dragés ut ur hyttan al ett elektriskt lokomotiv.
Då chargen är fullständigt smält, skummas den tämligen ren från slagg och tappas, som sagdt, i de 7 fot lägre liggande raffineringsugnarna genom en järnränna, i smetad med eldfast lera.
99>93 %
0,0004 * 0,005 *
0,005 »
0,03 »
spår
Källa: Internet Archive ·
