Sida 393
KEMI OCH BERGSVETENSKAP
77
rj Juni 1908
Å
Då raffineringsugnen ej förbrukar 24 timmar, insmältes denna i förväg »mass», »barrel work», kasserade kokiller från rjutningen (kokillerna äro nämligen af koppar) samt skrot rån gjutningarna, uppgående till 20 ä 30 000 lbs pr harge. Insmältningen af detta regleras så, att bägge ignschargerna samtidigt äro färdiga för gärning, som sker den nedre ugnen.
Luften införes vid garningen i själfva kopparbadet ;enom 4 st. rör. Pressionen är 90 lbs pr kv. tum. Efter garningen innehåller kopparn enligt uppgift c:a 6 %" copparoxidul, motsvarande 0,67 % O.
Polningen sker med färska, c:a 20 fot långa 6" å 8" rrofva stockar af löfträd, som införas i badet genom ugnsuckorna, hvarvid 8 å 1 2 sådana stockar åtgå pr charge. Linder senare delen af polningen hålles badets yta täckt med träkol.
Gjutningen sker medelst Walkers gjutmaskin* i kokiller af koppar till »ingöts» eller »cakes», de senare för plåtvalsning.
Efter gjutningen påsprutas vatten på den ännu rödvarma kopparn, h varefter kokillen automatiskt omtippas, då kopparn faller i en vattensump. Före gjutningen besprutas kokillerna med kimrök, uppslammad i nafta. Maskinen skötes af en arbetare, placerad i midten. Gjutningen sker med en hastighet af 15 — 20 ton pr timme.
Slaggen från båda ugnarna uppgår till c:a 35 % afchargen.
Slaggen från insmältningsugnen håller ungefär :
Si02 . 4° %
Fe O . 15 »
CaO . 11 »
Al, 03 . 13 »
Mg O . 5 »
Cu . 1 2 å 1 5 »
Slaggen från raffineringsugnen, som håller 30 — 35 % Cu, går jämte slaggen från 1 :sta ugnen till en vanlig 38" x 12” vattenmantelugn för omsmältning med kalk och järnmalm.
Slaggen från denna ugn håller:
Si02 . 4° %
FeO . 20 »
CaO . 16 »
A1203 . 14 »
Cu . 0,75 »
Den granuleras i vatten och bortföres. Kopparn återgår till raffineringsugnen. Bränsleförbrukningen är 15,5 % af chargen. Som bränsle användes ys koks och 4/5 an-
tracit.
Flamugnarna eldas med kol på rost, och rökgasernas värmevärde tillgodogöres af Stirlings vattenrörspannor, in¬
satta i rökkanalerna.
I afsikt att förhindra att en mängd koppar uppsuges af ugnsbottnen, har man byggt ugnarna här på tegelpelare, täckta med järnhällar. På hällarna stå 2 hvarf 1 2 silicategel i form af ett omvändt hvalf. Djupet i midten är 12" under kanten vid ugnens sidor. På detta sättatkyles bottnen och, efter hvad det påstås, förhindras absorbering af en mängd koppar. Ugnarna hafva alltid oval form.
Vid de öfriga hyttorna består ugnsbottnen af insintrad kvartssand, c:a 1 fot tjock. Ugnen lagas mellan hvarje
* Se Schnabel, Metallhiittenkunde del I. Sid. 275.
chargering med tegelmjöl och eldfast lera, och i slagglinien lägges ett lager af kvartsig sjösand.
Lake Superior-kopparn är särskildt lämplig till elektriska ledningar på grund af sin höga ledningsförmåga.
De bättre märkena öfverträfifa i detta afseende elektrolytkoppar och betinga äfven högre pris än denna. Medelnoteringen 1906 för elektrolytkoppar var 19,278 cent för lb och för Lake-koppar 19,533 c. för lb eller en skillnad af omkr. 2 r kr. pr ton. (Forts.)
TI DSKRI FTS-ÖFVERSIKT.
De med * betecknade uppsatserna äro illustrerade.
Zeitschrift fiir angewandte Chemie. — Maj 15 : Tioindigorödt, nyheter på området. — Parr’s metod för bestämning af stenkols förbränningsvärme. — Ny återflödeskylare för extraktionsapparater*. — Tryckmätning vid vakuumdestillation. — Epilog till VI:te internationella kongressen för tillämpad kemi. — Maj 22; Om ozon*. — Stenkolets faror*. — Fabrikation af kemiskt ren levulos.
— Utförandet af fryspunktsbestämningar*. — Cellarius tourillernas historia*. — Värmebestämning af kakao. — Nya färgstofter för färgning och tryckning. — Maj 2g: Fettanalys och fettkemi under 1907. Tillverkning och profning af moderna papperssorter. — Storlekshestämning af kakaopulvrets fragmenter. — Utnyttjandet af Skandinaviens vattenkraft. — Juni 5 ; Fettanalys och fettkemi under 1907 (forts.). — Till utvecklingen af näringsmedelskontrollen i tyska riket.
— Till gloverfunktionernas tudelning.
Journal of the Society of Chemical Industry. —
Maj 15: Bestämning af fosfor i fosfortenn. — Förekomst af cyan* haltiga glykosider i födoämnen*. — Volumetrisk metod för bestämning af klorater, — Maj 30 : Användning af kemister i koppar- och mässingsindustrierna. — Anordning för att underlätta begagnandet af Hempels pipetter*. — Tillverkning af natiiumnitrit. — Metanilgult som indikator. — Användning af oljsyra för ljusfabrikation. — Ny gasanalysapparat*.
Electrochemical Industry. — April; Metallurgiska beräkningar öfver operationer med zink och zinkmalm. — Om torkningsapparater för kemisk-tekniska ändamål*. — Tennklorids framställning och användning vid silkesfärgning*. — Om diafragmor för elektrolytiska celler*. — Juni: American Electrochemical Societys möte i Albany*. — Absorption af radioaktiva emanaz tioner. — Westonelementets temperarurkoefficient. — Kvicksilfverkatoder i salpetersyra. — Järnets röstning. — Industriella användningar af aluminium. — Kopparanoder i kloridlösningar. Elektrolytisk teori för fotokemiska företeelser. — Robert Hare’s elektriska ugn*. — Elektrolytiska strömmar utan elektroder*. — Elektrisk destillering af terpentin. — Anrikning af komplexa zinksulfidmalmer*. — Elektrolytisk raffinering af järn. — Ytskikt på alutniniumanoder. — Elektrolysörhus och kopparugnar vid Raditan Copper Works*. — Metallurgiska beräkningar (forts.): zink.
Stahl und Eisen. — N;r 20 , maj 13 : Diidelings-förfarandet vid Thomasprocessen. — Organisation af moderna hyttlaboratorier*. — Öfver nyare masugnsuppsättningsmål* (forts.). — Om titan som tillsats till gjutjärn. — N:r 21, maj 20: Nekrolog öfver professor H. Wedding*. — Siemens-martinugnens värmeteknik*. — Ischewski’s elektriska ugn*. — Kupolugnsdrift i Amerika*.
Öster. Zeitschrift f. Berg= u. Huttenwesen. — A>
20, maj r6: Järnhandteringen under 5—13 århundradena. — Räddningsanordningar i engelska kolgrufvor. — Grufolyckan i Ilamstead. _ Anmärkningar rörande regleringen af arbetslöner vid grufdrift.
Gliickauf. — N;r ig, maj g: Instrument för fjärrmätning af omloppstal m. m.*. — Kol och järn i Nordamerika. — Inbyggnad af orter medelst järnbetong*. — Den franska grufhandteringen ar i9o6. _ N:r 20 , maj 16 ; Tätning af ett cuvelagebrott i Schakt VI vid Karlingen, Lotringen*. — Kol och järn i Nordamerika (forts.).
_ Den franska järn- och metallindustrien ar 1906. A.v 21, maj
23: Nya iakttagelser rörande rörelser i jordskorpan etc.*. Kol och järn i Nordamerika* (forts.).
Källa: Internet Archive ·
