Sida 549
MEK ÄN I K
43
i April 1908
Sächsische Maschinen-fabrik Aktienges. Chemnitz, vormals Rich. Hartman n.
Nya gjuteriet byggdt år 1898 är ett af 1 ysklands .[törsta. Stora gjuterihallen är 122 meter lång, 78 meter »red samt 18 meter hög. Det är indeladt i 8 afdelningar ; 5 af dessa äro försedda med elektriska traverser från 5 ill 30 tons bärkraft; löpbanorna gå rätvinkligt mot längdiktningen. Utom dessa traverser finnas 16 svängkranar ,amt ett par mindre snabbgående traverser. 1 gjuteriets angdriktning gå 2:ne spår, ett å hvardera sidan; dessa Örbinda gjuteriet med kassupplagen, sandkvarnen och rensrnset. Första afdelningen var inredd till restauration, föråd samt garderober för arbetarne, badhus, kontor och nodellförråd m. m. Maskinformeriet samt formhallen lefunno sig i en särskild byggnad. Tillverkningen omfat- :ade textilmaskiner, verktygsmaskiner och lokomotiv. Torkagnarne äro placerade längs yttermurarne invändigt och behärskas af traverserna. Pjäser upp till 10000 kg.
^ötos i råsand ; sanden var mycket grofkornig. Alla prismor längre än 3 meter formades krokiga efter ungefär följande regler (varierande något beroende pa groflek, lister etc).
Prismor om cirka 4 meters längd 10 mm. krokig
»
»
7
5
6
8
9
10
12 » 14 » 16 » 20 » 26 » 32 »
Formningen af svänghjul och linskifvor skedde vanligen utan modell. Ytterbanan svarfvades upp och inre partiet gjordes i kärnlåda (segmentfornP, hvari armarne inramades. Omkring armarne packades modellsand blandad med eldfasta ämnen. Lokomotivcylindrarne götos i torrsand, stående; sanden därtill var grof och mager. Ffter det formen blifvit putsad, beströkos alla skarpa hörn med lervatten för att därefter svärtas. Ingöten skuros i underkant af cylinderloppet. Gjutkosan torkades (som hos Sulzer) och var i midten på tvären försedd med en slagghindrare. A sådana ställen, där orenhet hade lätt att fastna, utskärs en samlare, hvari järnet kunde fortsätta att utflyta medtagande orenheten. Efter första torkningen svärtades och oljades formen ånyo. Vid sammansättningen fogades alla kärnor väl tillsammans och torkades. Kanalkärnorna utfördes af lersand i järnlådor och fingo första torkningen i lådan. Följande järnblandning
användes :
120 delar »Redkorn»
100 » »Feinkorn»
80 » »Tumpel»
40 » »Buderns»
120 » cylinderskrot
40 » stålskenor
Formmaskinerna voro fran firman Dehne i Halberstadt samt från Oppenheimer & C:o i Hannot er-Hainholz. Endast ett fåtal voro inrättade med hydraulisk press, de öfriga ramades upp för hand. Brätterna \ oro af gips, modellerna af komposition; öfverkassbrätterna voro mestadels af gips. Remskifvor upp till 1,5 meter i diameter formades å maskin. Alla formar till metallgodset torkades, de större svärtades äfven. Smältugnarne för metall voro ' af 2 slag s. k. »Schachtofen» och »Birnenofen». Den senare konstruktionen utgjordes af en plåtcistern, som in-
I
I
»
murades; degeln fastmurades med 3 eller 4 stenar emellan densamma och yttermuren. Då metallen blifvit smält, lyftes hela ugnen upp ur schaktgropen samt stjälptes medelst ratt och snäckhjul hvarvid den smälta massan samlades i en vanlig skänk för gjutningen.
Allt arbete utfördes å ackord. A större arbeten voro 2 — 3 man i kompaniskap. Som grund för ackorden lades viktsystemet. Här nedan angifvas priser å vanligen förekommande arbeten i Rmk per 100 kg. färdigt gods.
Större prismor: 2,40 — 2,80; för svarfdockor etc. 3>3o — 3,60; för hyfvelbord 2,40; för kärngrimmor 1,20; för lokomotivcylindrar i torrsand 4,40; klengods formadt vid bänk 3,00 — 3,50; ånghammarstäd etc. 1,80 — 2,00. Smältarne fingo 20 pfenninge per 100 kg. smält järn i färdigt gods. I maskinformeriet betalades per kass från 8 — 50 pfenninge per styck. — Här skiftades sällan folk; de äldre arbetarne erhöllo pension. Badhus m. m. stod till arbetarnes fria förfogande. Förfis medelförtjänst å ackord var 62 pf per timme.
Borsigwerke. Berlin.
Borsig har 2:ne gjuterier i Berlin nämligen »Germani a» och »Borsigwerke». Vid Borsigwerke götos lokomotiv, cylindrar, luftkompressorer, motorer m. m. Gjuteriet — ett af Tysklands modernaste — är byggdt 1898. Formhallen är 108 meter lång och 18 meter hög, försedd med 3 löpkranar med resp. 5, 10 och 25 tons lyftkraft samt 4 svängkranar från hvarje med 7,5 tons lyftkraft och 5 meters utläggning. Torkugnarne placerade utåt vid längdmurarne eldas utifrån; förbränningsgaserna passera genom rökkanaler i ugnarna och afgå sedermera till skorstenen. Kupolugnarne voro byggda enligt »Kriegars» system samt utrustade med runda förhärdar. Tryckluft användes för ramning etc. Cylindrar formades stående, men förf. fann denna metod mindre praktisk. Ofvanför torkugnarne voro anordnade garderober och tvättrum. För arbetarnes välbefinnande och bekvämlighet funnos badhus och matsalar m. m. Arbetstiden var 9 1/2 timmar per dag; tidkontrolleringen skedde medelst kontrollur. Här hade förf. 2 lärlingar som hjälpare; efter att hafva betalat dem lön, blef förfis förtjänst 72,5 pfenninge per timme.
* Slutligen vill förf. nämna något om sina tankar
rörande vår svenska industri.
Hvad som i första hand bidrager till den utländska industriens öfverlägsenhet är dess speciellt inrättade verkstäder för massproduktion. Genom att ägna sig uteslutande åt en viss gren inom industrien vinnes mycket: man kan bygga sig passande verkstadslokaler, anskafta passande verktyg och nödiga hjälpmaskiner, samt därigenom i afsevärd grad höja arbetarnes produktionsförmåga. Det som i Sverige särskildt hindrar framåtskridandet och konkurrensförmågan är mångsyssleriet i våra många små verkstäder. Skola vi därför kunna förbättra vår ställning, så måste dessa verkstäder lämna plats för större, sa långt möjligt för specialitéer byggda, med alla hjälpmedel, som tekniken erbjuder, utrustade anläggningar. Därtill måste vårt lärlingsystem ordnas, och mera vikt läggas på att utbilda skickliga och driftiga arbetare.
Följande uttalande af förf. har förut varit offentliggjordt i Tekn. Tidskr. Allm. Afdeln. 1907 sid. 305 o. 306, men på grund af
sammanhanget med reseberättelsens föregående del införa vi det-
o Red.
samma anyo.
1
Källa: Internet Archive ·
