Read Runeberg

Lärobok i fäderneslandets historia

Originalsida 116
Originalsida 116
Originalsida 116
Originalsida 117
116–117

Sida 116

V. Olof Skötkonung

trodde skalle behöfvas; men om Hjalte talat sanning om Olof Haraldsson, kunde hon icke önska sig en bättre man.

Nu skref Hjalte till Ragvald om allt detta; och äfven Ingegerd skref till Ingeborg. Då beslöt jarlen att sjelf följa med Björn Stallare till Upsala. I spetsen för ett ansenligt följe färdades de nppåt landet. Prinsessan Ingegerd blef på förhand underrättad om ankomsten, och bjöd jarlen och hans följeslagare till ett gästabud på Ulleråker, en gård som hon egde. Der framförde jarlen i sjelfva verket Olof Haraldssons frieri. Prinsessan svarade förståndigt: ”Min fader lärer väl i detta fallet råda för mig; men ibland mina andra fränder är du den, hvars råd jag mest aktar i vigtiga mål.”

Derefter begåfvo sig jarlen och Björn till en gård, der den gamle lagman Thorgny bodde, han som utmärkt sig i Fyrisåltan. De resande blefvo väl emottagne i lagmannens gård, och införda i hans stuga. Der satt i högsätet en gammal, vördnadsbjudande man. Hans skägg räckte ned i knäet och betåckte hela hans bröst. Det var Thorgny, och Norrmännen hade aldrig sett en mer högvext gestalt. Han emottog sina gäster väl och undfägnade dem i några dagar. Då framförde jarlen sitt ärende, som var, alt hjelpa Björn Stallare att få freden uppgjord. Thorgny teg en stund, men lofvade derefter att komma till Upsala och laga så, att saken kunde utan fara framställas för konungen och folket

Det var år 1021 i Februari eller Göjemånad, som alls-härjartinget hölls. En myckenhet folk hade sammankommit. Konungen satt på en stol, uppvaktad af sina hofmän. Midt $mot honom hade Ragvald jarl och Thorgny sina säten, den förre omgifven af sina hofmän, den sednare af sina huskarlar. Rundtomkring hade den beväpnade allmogen slutit en krets, för att höra öfverläggningarna och deltaga i besluten.

Sedan, såsom vanligt, konangens ärender först blifvit af-gjoixla, uppstod Björn Stallare och sade, alt han var sänd af Norske konungen att mäkla fred emellan rikena; men så snart konungen hörde, hvarom fråga var, reste han sig och befallde mannen tiga. Björn satte sig åter ned.

Källa: Project Runeberg ·