Sida 207
m
Åtskilliga flyktande adelsmän, äfven förföljde, af Chti-stietn, kommo npp till Dalarne. 1)e berättade om blodbadet, oett tilläde, att Christiern beslutat låta afväpna alla bönder. Då begynte böndeme sorla, ocft då de' fingo höra, ätt Gustaf var en skicklig höfvidsman, som fört Sture$ banér, skiekade de skidlöpare att kalla honom tillbaka. Desse hunno honom ^åra fjeflen, och han vände genast och med glädje tiflbakå.
I Mora träffade han de förnämsta och myndigaste bönder från alla socknar i Öster- och Wesier-Dalarne. De utko-rade honom i Mars fnånad 1521 till sin och menige rikets herre och höfvidsman.
Återblick: Gustafs föräldrar och födelse. Johan IT:s spådom. Gustaf bortföres af Christiern. Flykten från Kalfö till Lybeck. Ankomst till Kalmar. Anna Bjelke. Besök bos haAs svåger. Underrättelse om blodbadet. .Hankhyttan. Or näs. Barbro Stigsdotters ädelmod* Sven Elfsson i Isala. Mar näs. Utnteländ. Färden till Norrige. Dalkarlarne katta honom tillbaka. Han blifver höfvidsman.
*
II. BEFRIELSEKRIGET.
Ringa var den makt, hvarmed Gustaf Wasa begynte sitl stora värf, fäderneslandet befrielse. Sexton raska drängar voro hans ltfvakt, och ett par hundrade unge män källadésig hans fotgångare. Men snart ökade sig hans styrka. Datkat*-larne, alla vande vid vapen, samlade sig till honom. Mén de vofo ett oroligt, sjelfständigt folk, ovant vid krigslydnad och ordning. Ett vigtigt inflytande på dem skdlle naturligtvis det första nederlag eller den första seger hafva. Meri Gustaf visste att uppelda dem och begagna sig af deras tapper-het och förmåga att umbära. Först intog han Falun * der han i krarabodarna tog sidentyg till sina första fanor, och bemäktigade sig det Danska köpmansgodset jemte kroftän* uppbörd, så att han kunde utdela något penningar ibland feitt folk. Efter denna framgång begaf han sig till Gestrikland, för att äfven vinna dess invånare för sin sak. Gustaf satte emellertid Peter Svensson till Widerboda, en myndig bergsman, till höfvidsman för folket. På återvägen från Gestrik-
