Sida 338
Gus4af Adolfs silfverliammare tre slag i bordet, öch höll der-efter ett tal, fullt af manlig styrka oeh konungslig värdighet. Han lät uppläsa en ny regeringsform, och frågade ständerna, om dé antogo den, hvilket de besvarade med trefaldigt, enhälligt ”ja.” Den undertecknades derefter af talemännen, oeh konungen förestafvade ständerna deras ed. Derefter af-tog han sin krona, och en biskop upptog psalmen: ”0 Gud, vi lofve dig!” hvari alla instämde.
Nu blefvo alla de arresterade frigifne, och regiments-förändringcn var tillvägabragt utan blodsutgjutelse. Gustaf III hade derigenom återvunnit den kungliga makt och myndighet, som Sveriges konungar fordom egde, innan först den oinskränkta envåldsmakten blef införd 1680 och sedermera 1719 så afskafiad, att konungen förlorade nästan allt inflytande på regerin£särendcnå.
Återblick: Gustaf III i Paris. Hans hemkomst. Han underskrifver konungaförsäkran. Förbindelser i landsorterna. Konungen besöker rådet, sätter sig i spetsen för vakten och arresterar rådet. Ständerna samlas på rikssalen. Regimentsförändringen verkställes.
*
II. GUSTAF III:s REGERING.
De första sex åren af Gustaf III:s regering voro för Sverige lyckliga. Partistriderna hade upphört, och belåtenhet och enighet rådde i landet. En mängd författningar vidto-gos,, som lände till rikets bästa. Vitterheten var isynnerhet föremål för konungens omsorger. Han samlade omkring sig de förnämsta snillen, uppmuntrade dem och understödde deras företag. För att bidraga till Svenska språkets utbildning samt vitterhetens förkofran oeh anseende inrättade han Svenska Akademien, som alltid består af adcrton ledamöter. Man förebrår Gustaf III att hafva gifvit hela Svenska villerheten en ensidig rigtning. Hvad som då författades och skrefs skedde förnämligast i den Fransyska smaken, hvars öfverdrift sedermera framkallade häftiga och bittra strider. Den Fransyska smakens motståndare påstodo, alt akademien satte mera
