Sida 177
och tapperhet. Alla lydde henne med glädje, och Hanse-aterna måste, sedan de förspillt mycket folk och skepp, med oförrättade ärenden tåga tillbaka. Då utrustade Philippa i hast en flotta och skickade den att belägra Stralsund, för att sålunda straffa Hansesläderna. Men belägringen misslyckades, och Philippa såg endast få af skeppen återkomma. Nu utbröt konungens harm emot den ädla drottningen, hvars dygder han afundades. Han utfor i onda ord, och till och med slog henne, så att hon blef sjuk deraf, Derjemte var han henne otrogen, och förde med sig hennes kammarjungfru Cecilia.
Äfven i Sverige tillvann sig Philippa vördnad och tacksamhet. En mängd Svenskar, som konungen beordrat med en flotta till Danmark, niåste ligga der overksamma, utan att erhålla hvarken sina förnödenheter eller hemlof. Slutligen förstördes flottan af en storm. Eö stor del af folket kastades på en ö, Saltholmen, der de ledo den yttersta nöd. Men då Philippa erfor deras olycka, skyndade hon att förskaffa dem kläder och mat; och lät föra dem öfver till Skåne, hvarifrån de begåfvo sig hem, berättande för alla, huru mild och välgörande drottningen var.
Men då Philippa alltför mycket misshandlades af sin trolösa gemål, beslöt hon att draga sig undan ifrån verlden. Hon begaf sig derföre till Wadstena kloster, att söka lugn. Men Eriks misshandlingar hade ådragit henne en sjukdom, som innan kort lade henne i grafven (1430). Hennes hvilostad visas ännu i klosterkyrkan.
Återblick: Margaretas ungdom. Saga om hennes flykt till sin gemål. Hon blir drottning i trenne riken'. Hennes regering. Kalmare-unionen. Hennes efterträdare. Hennes älskare. Hennes sorg och död. Philippa. Eriks pilgrimsfärd. Philippas regering. Köpenhamns räddning. Olyckligt tåg mot Stralsund. Eriks otrohet. Svenskarne på Saltholmen. Philippas sista frislad i Wadstena.
(S. R. S. M. Æ. — Gjörwells Samlingar.)
*
IV. ENGELBRECHT.
Landets tillstånd under konung Eriks regering var ytterst beklagansvärdt. Han pålade folket öfvermåttan dryga
