Sida 129
gångar i Norrige. Den Norske konungens beskickning och frieri. Olof Skötkonungs gemåler och barn. Ragvald jarl. Hjältes besök vid hofvet och hos Ingegerd. Ragvalds besök hos Thorgny. Upsala Ting. Thorgnys tal. Fredsslutet. Olof Skötkonungs missnöje. Olof Haraldssons frieri till Astrid. Ingegerds giftermål. Ragvald jarls räddning. Upproret emot Olof Skötkonung. Anund Jakob. * Mötet i Kongbäll. Olofs död.
(Sturleson.)
*
VI. SIGFRID.
Olof Skötkonung önskade att af konungen i England, med hvilken han var i vänskapligt förhållande, erhålla christna lärare. Den Engelske konungen utvalde till dessa värf en boklärd och gudelig, mycket ansedd man, som hette Sigfrid från York. Åtföljd af några fränder och tjenare, begaf sig den fromme mannen åstad. Han kom först till Danmark, der han blef väl emottagen af konungen och erhöll ledsagare till Sverige. Öfver skogar och berg anlände han till Småland. Der, på ett ställe, som omgafs af skogar, ängar och fiskrika vatten, uppslog han ett tält, för att hvila sig och sina följeslagare. Han drömde om natten, att en engel visade honom platsen för en kyrka, och Sigfrid följde engelns vink, i det han grundläde Wexjö.
Snart gick ett rykte ut om den fremmande läraren. Mycket folk samlades att se honom. Han utträdde ur tältet i full biskopsskrud och predikade för dem om evangelium. Tolf män, utvalde af de förnämsta slägter i landet, blefvo de första, som döptes. Snart förökades de omvändas antal, och ryktet kom till Olof Skötkonung, som sände bud efter den nykomne läraren. Sigfrid lemnade kyrkan och församlingen åt sina fränder, Unaman, Sunaman och Winaman, och reste.
Vid Husaby träffade han konungen. Den källa, der Olof Skötkonung blef döpt af Sigurd från Norrige, har blifvit kallad efter Sigfrid, och i anledning häraf har man orätt trott, att konungen döptes af den Engelske läraren. Emellertid verkade Sigfrid mycket för christendomens framgång i Westergötland.
