Sida 121
VI. Sigfrid
Den första församlingen i Wexjö tillvexte, under de trenne lärarnes tillsyn, till dess några girigfc män blefvo af-undsjuka på deras egodelar och husgeråd. Desse män inträngde en natt i lärarnes boning och halshöggo dem. De släpade kropparna till skogen och betäckte dem med stenar, men hufvudena lades i ett ämbar, som med stenar nedsänktes i sjön, som nu heter Helgasjö.
Sigfrid skyndade tillbaka till Småland, der han sörjande vandrade utmed stranden vid sin kyrka, bedjande innerligen till Gud, att han skulle få någon uppenbarelse om sina frän-der. Då blef han varse trenne ljus, liknande stjernor, som nalkades stranden. Sigfrid vadade ljusen till mötes. På en gång försvunno de, och han träffade i stället ämbaret med sina fränders afhuggna hufvuden. Sigfrid upptog de sorgliga qvarlefvorna i sin famn och utropade, under tårar: ”Hämne Gud detta!” Och röster från de dödas hufvuden svarade: ”Det skall varda hämnadt på barns barn!”
Konung Olof begaf sig derefter till Småland, för att kräfva hämnd för mordet, och uttog stränga böter derför. Han ville öfverlemna böterna åt Sigfrid, men den fromme biskopen vägrade att emottaga dem; de anslogos derföre till underhåll för kyrkan. Wexjö domkapitel har, till minne här-af, trenne hufvuden i sitt sigill.
Sigfrid var en ganska nitisk lärare, och kallas med rätta Nordens andre Apostel, liksom Ansgarius var den förste. Sigfrid for omkring, predikade öfverallt och grundläde många kyrkor. Han uppnådde en ganska hög ålder. Om hans hä-danfard skrifver en gammal lagbok, att ”heliga englar togo hans själ emot, och förde henne till paradiset; och är den säll, som slik arbetslön får uppbära, som han uppbar.”
Återblick: Sigfrid från York. Den första kyrka i Småland. Sigfrid besöker Olof Skötkonung vid Husaby. Origtig berättelse om Olofs dop. Sigfrids fränder mördas. Han återfinner deras hufvuden* Böter för mordet. Sigfrids verksamhet och död.
(Strinnholm, Reuterdahl, Vastovius.)
*
Källa: Project Runeberg ·