Sida 331

konungamakten blifvit så inskränkt, att rådet lät förfärdiga e» namnstämpel, för att, äfven konungen oåtspord under förordningarna sätta hans namn, förtjenade rådet, snarare äa konungen, att heta regerande*

Prins Gustaf gjorde slutligen en resa omkring i riket, hvarvid han samlade en mängd klagoskrifter. Han förmådde gin fader att offentligen afsaga sig regeringen 1769. Ehuru svårt det varit att förmå den svage konungen till detta steg, -lyckades det i så måtto, att, när ständerna sammanträdde, åtskilliga af riksrådet afsattes. Konungen återtog regeringen; men det blef icke derföre bättre.

Den nya stylen eller Gregorianska tideräkningen infördes 1753, då 11 dagar uteslötos ur Februari måuad, så att Sverige derefter räknade samma datum som det öfriga Europa.

Sverige deltog (1757—1762) i sjuåriga kriget emot drottningens broder, konung Fredrik II i Preussen. Men kiri-get fördes lamt, och Sverige hade lika liten ära som båtnad af detta krig. Freden slöts i Hamburg 1762, då ingenting afträddes.

Återblick: Fredssluten. Partierna. Arvid Horn och bans karaktär. Carl Gyllenborg. Sekreta Utskottet. Grefve Wellingks dom. Allianserna. Horns politik. Frankrikes planer. Gyllenborg öfvergår till Franska partiet. Hattarnes verksamhet mot Horn. Riksdagen 1738. Horns afsked. Hans sinneslugn och död. Åtskilliga riksråder afsättas. Det olyckliga kriget mot Ryssland. Lewenhaupts och Buddenbrocks straff. Freden 1743. Thronföljarevalet. Dalkarlarnes resning. De blifva slagne i Stockholm. Adolf Fredrik. Hans gemål. Konung Fredriks karaktär och älskarinnor. Lagboken. Sammansvärjningen med Brahe. Dennes dödsdom. Namnstämpeln. Afsägelsen. Nya stylen. Sjuåriga kriget. Fred.

*

III. UTMÄRKTE MAN UNDER FRIHETSTIDEN.

Grefve Carl Gustaf Tessin (f. 1695) beträdde tidigt stats» mannens bana. Då hans fader, Nicodemus Tessin, anklagades af konung Fredrik, väckte sonen först uppmärksamhet genom sitt vackra och vältaliga försvar inför ständerna. Han gjorde flera utländska resor, och användes i åtskilliga beskickningar. Han blef riksråd, och var landtmarskalk eller ordförande iör

Skannad sida 331