Sida 158
Likén fördes derefter till Stockholm och begrafdes; men besättningen måste gifva sig, och slottet nedrefs i grund.
Prins Magnus på Stegeborg försvarade sig ridderligt, till» hans förråd tog slut. Då ville konung Birger skicka honom undsättning från Gottland, och Johan Brunke anförde flottan; Men den blef slagen, och Brunke sjelf, med flere af sina följeslagare, tillfångatagen. Prins Magnus måste derefter dag-tinga, och uppgaf fästningen på vilkor, som med högtidliga eder stad fastades, att han skuile njuta allsköns säkerhet och frid för sitt lif. Han affördes derefter och insattes på Stockholms slott. Marsken Brunke blef halshuggen på berget på Norrmalm, som efter den händelsen blef kalladt Brunkeberg. Två år derefter utfördes äfven den unge kronprinsen på Helgeandsholmen utanför slottet. Han måste bigta sig och knäfalla på en sidenmatta, hvarefter hans hufvud föll för svärdet (132-0). Kroppen bar» sedan, på en med guldtyg öfver täckt bår, af fyra riddare till Franciskaner-kyrkan, och nedsattes i; förfadrens, Magnus Ladulås’, grak
När Birger och Märta sporde dessa rysliga händelser, och att en flotta utrustades emot dem, flydde de till Danmark^ men Erik Menvid var död, och de blefvo icke så väl emot-tagna af hans bror och efterträdare. Birger sörjde sig till döds öfver sin sons öde (1321); men drottningen lefde länge, att begråta sina och sm slägts olyckor^
Återblick: Håtuna-leken. Förlikning. Nyköpings gästabud. Birger fördrifves från Stockholm. Hertigarnes död. Brunke. Prins Magnus fången oeh halshuggen. Birgers och Märtas flykt till Danmark.
(S. A. S. M. Æ.)
*
XVIII. MAGNUS SMEK OCH HANS SÖNER.
Folkunga-ätten hade sålunda, genom inbördes hat och förräderi, blifvit så ödelagd, att endast en manlig arfvinge var öfrig. Det var hertig Eriks son, Magnus. Då rikets store sammankommo vid Mora Stenar 1319, uppträdde drotset och riksföreståndaren, eller, som han också kallades, rikskaptenen Sf Matts Kittclmundsson, med den treårige prinsen, på sin arm*.
