Sida 342
motarbetade honom, var Axel Fersen. Genom löften och ho-telser sökte konungen att vinna ständerna. Han smickrade ©frälsestånden, och utvisade en gång hela adeln från rikssalen. En ny regeringsform, kallad Förenings- och Säkerhetsakten, blef föreslagen och, oaktadt allt motstånd, oaktadt alla skäl och protester, på konungens befallning förklarad för gäl-^ lande. För att genomdrifva den, begick konungen många orättvisor. Han lät arrestera Fersen och flere andra frimodige män, och upplöste slutligen riksdagenr sedan han pä sådant sätt tillegnal sig makt att sköta de riksvårdande aren- -dena ”på sätt honom nyttigast syntes.” Han tog sig härigenom en envåldsmakt, större än sjelfva Carl XI:s. Han upp-. löste' riksrådet. Anjalaförbundets medlemmar blefvo lagförde och dömde till döden. Alla fingo dock nåd, med undantag af öfverste Hästesko, som blef halshuggen.
Emellertid hade uti Frankrike en revolution utbrutit, hvarvid Franska folket fråntog sin konung, Gustaf III:s ungdomsvän, hans makt, fängslade och slutligen aflifvade honom. Gustaf, som insåg, att genom Franska revolutionen alla nationer blifvit stämda till fiendtlighet emot sina kopungar, beslöt att sätta sig i spetsen för regenternas parti och utföra ett krig emot de Fransyska Jakobinerne, såsom de kallades, Sveriges finanser hade emellertid råkat i allt större oordning; och konungen, som inga penningetillgängar egde utom ständerna, sammankallade en riksdag i Gefle i Januari 1792. Allt tillgick der våldsamt och stormigt. Redan då hade flere missnöjde förenat sig emot konungen, ehuru sammansvärjningen först sednare utbröt. Riksdagens hufvudsakliga ändamål, att reglera statens skulder, blef vunnet; hvarefter konungen, orolig och missnöjd, återvände till Stockholm.
Återblick: 1789 års riksdag. Förenings- och säkerhetsakten. Fransyska revolutionen. Riksdagen i Gefle.
*
V. MASKRADEN.
Innan Gustaf III hunnit sätta alla sina stora planer i verket, afbröts hans bana på ett rysligt sätt. Fredagen den
