Sida 156
XVII. BIRGER OCH HANS BRÖDER.
Konung Birger höll sitt hof på en gård, som het tö Håluna i Upland. Några månader efter marskens död Itade hertigarne i tysthet samlat en mängd af sina bästa kämpar, m\i infunno sig oväntade med dem på Håtuna. De blefvo Yäl emottagna och anvisade ett godt herberge» Men om qväU len beväpnade de sig och öfverföilo konungen och drottningen, och togo dem, jemte nästan hela hofvet, tillfånga. En* dast en trogen och rask hofman, Arvid Smålänning, räddade ki*onprinsen Magnus, på det sättet, att han tog honom på ryggen och bar honom till Danmark, der han satte honom I konung Erik Menveds knä. Den Danske konungen beslöt genast hjelpa sin svåger, och tågade emot hertigarna. I följe häraf blef Birger (1308) frigifven från fångenskapen, sedan likväl en förlikning blifvit träffad, hvarigenom riket skulle delas i tre delar mellan bröderna. Denna förlikning blef bruten, men åter fastställd (1310), så att slutligen Birger höil sitt hof i Nyköping.
Elfva år hade förflutit, sedan det. förrädiska öfverfaliet vid Håtuna (kaliadt Håtuna-leken), då hertig Waldemar på en resa besökte sin broder Birger i Nyköping. Isynnerhet drottning Märta emottog honom med vänskap och artighet. Hon yttrade, att det gjorde henne ondt, att hertig Erik undvek sin broder Birger, ty Gud skulle veta, att hon hade honom så kär, som sin köttsliga broder. Waldemar reste derefter till Erik, och båda beslöto att emottaga konungens bjudning och besöka honom i Nyköping, ehuru Etik yttrade misstroende emot drottningen och marsken Johan Brunke, som var konungens förtrognaste rådgifvare.
Vid ankomsten blefvo hertigarne mycket väl undfägnade, så att Waldemar slutligen sade till sin broder, att de druckit för mycket vin. Bfter måltiden blefvo hertigarne förda till gitt so frum i slottet, men deras tjenare fördes ut i staden. Om natten lät konungen sina tjenare beväpna sig. Åtskilliga riddare afrådde honom att svika sina bröder, men han app-
10*
