Sida 339
värde pä utlrycket och formen än pä innehållet och tankar* na, samt att dess skaldekonst derigenom urartade till enformighet och tomhet. Emellertid blomstrade vetenskaper och konster under Gustaf JII.
Men Gustaf III:s regering tog snart en annan vändning. Ärelysten och begärlig efter ett lysande välde förehade han stora planer att utvidga sin makt. Vid en riksdag 1778 uppträdde riksrådet och fåltmarskalken grefve Axel von Fer-sen såsom frihetens försvarare emot konungens egenmäktiga tilltag. Gustaf III upplöste då riksdagen helt hastigt.
Nu reste konungen till Italien och uppförde sig så lysande och slösaktigt, att han försatte riket i betydlig skuld. En mängd af hans förra goda författningar upphäfdes, och många nya skadliga infördes. Isynnerhet befrämjade konungen brännvinsbränneriet, så att de, som använde större qvan-' titeter brännvin, offentligen erhöllo belöningar, emedan han sjelf förbehöll sig vinsten af denna handtering. Vid en ny riksdag, 1786, ökades spänningen mellan konungen oeh adeln. Afven de tre ofrälse stånden voro missbelåtne med konungens slöseri. Ständerna anslogo en summa af 50 tunnor guld till anläggande af spannmålsmagasiner, hvilka efter tre föregåen* de missväxtår befunnos nödvändiga. Men konungen hade andra planer, till hvilka han behöfde penningarna.
Återblick: Goda författningar. Vitterheten. Konungens ärelystnad och slöseri. Riksdagarne 1778 och 1786.
*
III. RYSKA KRIGET.
Gustaf III, som längtade efter en krigares åra, beslöt att anfalla Ryssland, der den sluga kejsarinnan Cathrina II förde en regering, utmärkt genom sin utvidgningslystnad. Gustaf samlade, i Finland en betydlig här, utrustade flottan i Carlskrona, och beredde sig att börja kriget, ehuru han, enligt sjelfva regeringsformen af 1772, icke egde rått alt besluta något allfallskrig. Han satte sin broder, hertig Carl, tUl befalhafvare öfver flottan. Denne lopp. ut och levererade
III. RYSKA KRIGET.
