Sida 219
vägen för hans afsigt. Han begaf sig till Torpa; men flickan, som anade hans ärende, gömde sig i trädgården. Konungen sjelf uppsökte henne och förde henne till slottet, och der måste hon säga ja 1552. Ehuru hennes bifall sålunda blifvit aftvunget, visade hon sig värdig sin höga plats, och uppfyllde sina pligter med samvetsgrannhet. Det berättas, att hon talade i sömnen, och en gång hörde Gustaf, som af ålderdom och bekymmer låg vaken, att hon sade: ”konung Gustaf håller jag mycket kär, men Roosen förgäter jag aldrig.”
Gustaf Roos gifte sig sedermera med Cathrinas syster Cecilia.
Återblick: Gustafs frieri. Cathrina af Saxen-Lauenburg. Margareta Leijonhufvud. Svante Stures kärlek, och hans fångenskap i Lybeck. Gustaf friar till Margareta. Hennes dygder. Svante Stures giftermål. Margaretas barn och död. Cathrina Stenbock. Gustafs frieri och giftermål.
*
IX. GUSTAF I:s ÅLDERDOM.
Konung Gustafs sista regeringsår blefvo honom bekymmerfulla. Den äldste af hans söner, Erik, visade ett oroligt och häftigt sinne. Gustaf hade gifvit honom Kalmar län att styra, men Erik skötte der endast sina nöjen, så att fadren hade föga hugnad af honom, helst äfven en oenighet emellan honom och prins Johan, den äldste sonen med Margareta, utbröt. Bland konungens döttrar var Cecilia ”den skönaste af sitt kön.” Den äldsta af döttrarna hette Cathrina. Hon blef gift med grefve Edvard af Ost-Friesland. Då han kom till bröllopet, följde honom hans broder, grefve Johan. Prins Erik upptäckte en kärlekshandel emellan Cecilia och grefve Johan, lät gripa denne och skickade honom ängslig till konungen. Gustaf yttrade sitt bekymmer öfver ett sådant förhastande. Äfven Eriks frieri till drottning Elisabet i England skedde emot konungens vilja.
Men icke blott i sitt hus, äfven utom sitt rike såg den gamle konungen anledningar till bekymmer. Kriget med Ryssland hade ingifvit honom farhågor för Sveriges säkerhet. Han insåg, hvilken fiende fädernesltandet en dag der skulle
