Sida 252
VIII. STRIDEN MED TILLY.
Tilly sysselsatte sig att belägra staden Magdeburg, hvil-kcn han slutligen infog och på ett rysligt satt förstörde. Sedan ryckte han emot Gustaf Adolf. Dessa tvenne stora fältherrar närmade sig hvarandra, och gjorde flera snillrika och väl beräknade rörelser för att tillfoga hvarandra ett ne- / deiiag; raen båda voro försigtiga. Isynnerhet hade Gustaf Adolf valt en förträfflig ställning vid Werben, der Tilly gjorde ett fruktlöst anfall emot honom, och måste draga sig tillbaka. Men snart följde en strid, som afgjorde Europas öde.
Gustaf Adolf sökte i allmänhet vänskap och förbund hos de protestantiska furstarna. Bland dessa voro de af Bran-denburg och Sachsen de mäkligaste. - Churfursten Johan Georg af Sachsen var tvehogse. Ehuru protestant till bekännelsen, var han föga pålitlig; likväl förmådde Gustaf Adolf honom att förena sin här med lians. I afsigt att straffa honom ryckte Tilly in i lians land. Vid Breitenfeld, en by nära staden Leipzig, beslöt Gustaf Adolf att leverera en slagtning, för att försvara sin nya bundsförvandt. Den gamle Tilly, ty han var sjutioåiig, liade uppslållt sin här, kärnan af kejsarens stridskrafter, just vid Breitenfeld. De utgjorde tätt slutna massor och anfördes af utmärkta befalhafvare, bland hvilka den tappre Pappenheim hade förvärfvat sig ett lysande namn. Artilleriet stod på en höjd i midten, rytteriet på flyglarna. Fältropet var åkta katolskt: ”Jesus Maria.” Tilly höll ett uppmuntrande tal till sina krigare, och red på en liten grå-skymmel, hvilken gjort hans gestalt ökänd under föregående bataljer, genom härens leder; hvarefter,alla på sin plats af-vaktade de antågande Svenskarnc.
Gustaf Adolf hade också sjelf uppställt sin slagtordning.
, Hans venstra flygel utgjordes af Sachsiska hären; den högra af Svenskar, Finnar och Skottar. Sachsarne voro, likasom Tillys här, uppställda i täta massor, kallade ”tertier.” Men sin Svenska här hade konungen uppställt efter sin nya uppfinning, i brigader, och rytteriet i mindre sqvadroner med
16*
