Sida 248
lig ryttare konungen i baltet, så att han måste, för att blif* va fri, vränga‘bältet Öfver hufvudet. Han förlorade hatten, men kom lös.» Straxt derpå grep likväl en Kroat hans högra hand ocli höll den fast, medan han lyftadc sabeln till döds* hugget. Det förekoms likväl af öfverste Erik Soop, som med ett pistolskott -dödade Kroaten. Segern blef oafgjord. ”Aldrig har jag varit i ett hetare bad,” sade Gustaf Adolf.
Sigismund såg sig slutligen tvungen alt söka fred. Ett stillestånd slöts i Stumsdorf 1629, hvarefter Gustaf Adolf återvände hem. I denna fred erhöll Sverige en betydlig landsträcka utefter Östersjöstranden. Elbing, Braunsberg, Pillau och Memel till föllo Sverige. Protestanterna erhöllo full religionsfrihet , liksom katolikerna, i Polen, ech handeln blef fri mellan begge staterna. Men det dröjde icke länge, innan Gustaf Adolf gick att möta nya faror och utföra nya bedrifter.
Återblick: Rigas eröfring. Konungens faror. Han såras vid Danzig och ånyo vid Dirschau. Slaget vid Stum. Stilloståndet i Stumsdorf.
*
VI. TRETIOÅRIGA-KRIGET.
I Tyskland hade uppkommit efter Luthers reformation en söndring emellan folket, solm delade sig i Katoliker och Protestanter. Det var katolikernas plan att, liksom påfven skulle vara jordens andliga öfverhufvud, så skulle kejsaren vara dess verldsliga. Striden mellan protestanter och kato*-tiker hade sålnnda ett både andligt och verldsligt ändamål. Protestanterna stridde för sin rättighet att offentligen bekännå sin öfvertygelse i religionen, äfvensem emot kejsarens förtryck. Tyska kejsarekronan egdes af Ferdinand If, en furste af Österrikiska huset, och detta hus ville begagna omständigheterna för att befasta kejsarkronan. I kejsarens tjenst befunnos den tidens utmärktaste soldater och härförare. Bland de sednare -framträda förnämligast Tilly och fVaUcnstein. De pro tes ta nitiska furstarne, hvilkas enda kraft att göra motstånd bestod i deras förening, sågo sig om efter ett öfverhnfvud. Endast
