Sida 212
thtirefsson tioos, en honom trogen herre, af Mia cgetoskåpér. ChrJstinas äldste sotor, Nits Sture, som blifvit Uppfostrad vid Gustafs hof, afled i ritodrens hus.
En afsafct bfsköp, Pedet Sart nan väder, hade funnit en stalldräng vid nfttafA Jöflö* htilken han undervtete i Stutiskat husets familjférhållanden och 1526 förde till Dalarne, föregif-vande att denne var Nils Stufe. Bönderne trodde biskopen, och samlade sig omkring den foregifna Sturen, som berättade förskräckliga sagor om Gustafs tyranni och grymhet. Somlige af Dalkai-larne trodde honom lifcvä) icke, mén allmän ofd röjde sig i landet. Fm Christina skref till honom: ”Jaghafver icke glömt huru måAgä baril Gnd mig gifvit hafver med rtiin salige herre, herr Sten. Min äldste son Nils hafver jag sett död i ansigtet, tnétf dig kännes jag icke tid. Ditt eget safnvete skaft vittna, atl da ljuger infor Gud och menixistor.” Daljunkaren blef förlägen vid detta bref, och begaf sig till Norrige, der han gifte sig med en adelig jungfru, som trodde hans lögner.
Men Gustaf tågade 1528 upp till Dalarne med en stor krigsmakt, stämde bönderna till sitt möte, och ränsakade djelf om upproret. Han förklarade for bönderna deras pligter, lät gripa tiHställarne af upproret oeh afstraffa dem. Då ångrade sig bönderne och lofvade att aldrig mer tro' någon förrädare. Konungen förlät dem. >
Sunnanväder hade reddn förut 'blifvit gripen och afrättad i Stockholm tiliika med mäster Knut, en annan upprorisk prelat. Daljunkaren flydde till Rostock T der han blef anklagad för stöld och halshuggen, 1530*
Återblick: Christina Gyllenstjerna. Daljunkaren. Christinas bref. Gustaf stillar upproret. Daljunkarens slut.
*
V. THURE JÖNSSON ROOS.
I Westergötland lefde rikshofmästaren Thure Jönsson Roos, Christina Gyllenstjernas svärfader, en myndig och högfärdig herre, som var missnöjd med konung Gustafs regering
