Sida 353
rige hotades af Napoleons maktspråk, tillvägabragtes ett stort förbund emellan Europas monarker, som gick ut på att stör* ta Napoleons välde. Företaget skulle utföras med gemensamma krafter. Carl Johan, som, vid ett möte i Åbo med Ryska kejsaren Alexander, slutit sig till de allierade monarkernas sak, afgick med Svenska håren till Tyskland 1813, der han vann segrarna vid Grossberen och Dennewitz. Äfven deltog han uti och afgjorde den stora segern vid Leipzig.
Då Napoleon, efter dessa förluster och sedan de förbundna härarne inryckt i Frankrike, afsagt sig kronan, skulle Sverige erhålla af Danmark, Frankrikes bundsförvandt, hela Norrige. Danmarks samtycke måste likväl aftvingas genom ett tåg mot Holstein, hvarvid segern vid Bornhöft för-värfvade Svenska vapnen förökad ära. Fred slöts då i Kiel den 14 Januari 1814. Emot Norrige, som Danmark af trådde till Sverige, utbytte detta Svenska Pommern till Danmark.
Norrmännen ville emellertid icke samtycka till fredsfördraget. De höllo ett möte vid Eidswold den 17 Maj 1814, der 4e antogo en konstitution, förklarade sig sjelfståndiga och oberoende, och valde en Dansk prins till konung.
Med sin segerrika hår beslöt Carl Johan derföre att inrycka i Norrige. Efter några smärre drabbningar ingicks konventionen i Moss den 14 Augusti s. å., hvarigenom Sverige och Norrige blefvo förenade under en och samma konung.
Mot slutet af sin regering Öfverlemnade Carl XIII riksstyrelsen åt kronprinsen och afled 1818. Hans gemål dog samma år.
Återblick: Carl XIII:s anträde till regeringen. Träffningen vid Ratan. Finlands förlust. Konstitutionen. Carl XIII:s gemål. Carl August. Bernadotte. Hans födelse. Hans bedrifter i Fransysk tjenst. Kriget i Tyskland mot Napoleon. Kriget med Danmark. Fälttåget mot Norrige. Föreningen. Carl XIII:s död.
*
IX. CARL XIV JOHAN OCH HANS SAMTIDA.
Under C a bl XIV Johans 26-åriga regering åtnjöt Sverige ea oafbruten fred. Bland de författningar, som vidtogos
