Sida 190
konungen plundrat och medtagit alla redbarheter, som man kunnat öfverkomma, ifrån den förgyllda spiran på slottstornet, till fönster, grytor och kittlar. Han låt gräfva i jorden och söka i sjön omkring slottet efter förborgade skatter, så att det sades, att han ransakat tre elementer -tt: väder, vatten och jord — efter penningar.
Erkebiskopens syskonbarn, biskop Kettil Carlsson Wase i Linköping, satte 1463 sig i spetsen för allmogen, då de belägrade Stockholm. Christian återkom då med en krigshär, och Svenskarne drogo sig tillbaka till Dalarne. Christian följde dem med sin här till Hälleskogen i Westmanland, der biskop Kettil, med tillhjelp af en tapper ädling, herr Sten Sture, tillfogade honom ett stort nederlag, vid Harakers kyrka, så att han med möda undkom till Stockholm och derifrån till Danmark. Biskopen belägrade Stockholm ånyo.
Då kom ett anskri öfver landet bland bönderna, att de ville hafva konung Carl igen, ty Sverige var ett konungarike, sade de, och intet höfvidsmansdöme eller prestgäll. Carl blef då återkallad, och besteg för andra gången Sveriges thron 1464.
Christian hade tagit till gemål konnng Christoffers enke-drottning. Hon var en herrsklysten och orolig drottning, som förföljde isynnerhet Svenska Rådet. Hon reste till Rom, för att af påfven ntverka sig bannlysningsbref emot Svenska her-rarne, och erhöll det.
Återblick: Christians penningelystnad. Erkebiskopen fängslas. Kettil Wases uppresning. Carls återkomst. Drottning Dorotea^
(S. R. S. M. Æ.)
*
IX. CARL VIII:s SEDNASTE REGERINGSÅR.
När konung Christian hörde, att Carl återkommit, släppte han lös den orolige erkebiskopen, som genast begaf sig öfver till Sverige. Der börjades då en mängd nya stämplingar* Biskop Kettil förenade sig med erkebiskopen. Carls krigsliöf-ding, Bo Dyre (broder till Thord Bonde), blef af erkebiskopen narrad till ett stillestand, och derimdcr förrädiskt anfal-
