Sida 263
XIII. AXEL OXENSTJERNA.
Efter hjelten Gustaf Adolfs fall såg det hotande ut icke blott för Sverige, utan för alla protestanterne. Likväl hade han efterlemnat en skola af hjeltar, som förmådde att utföra det verk, för hvilket han offrat sitt lif. Den, som förnämligast förstod att sammanhålla de ofta oeniga furstarne och faltherrarne, var rikskansleren Axel Oxenstjerna, Gustaf Adolfs förtroligaste vän.
Axel Oxenstjerna blef vald till föreståndare i det Evangeliska Förbundet, hvaruti alla Tysklands protestantiska furstar förenade sig till gemensamma mått och steg emot kejsaren. I denna egenskap ledde Oxenstjerna alla deras företag. Han återkom 1636 till Sverige, för att der uppfylla sitt åliggande, såsom förmyndare för den unga drottningen.
Oxenstjerna glömde aldrig fäderneslandets fördelar, under det han var sysselsatt med vården af Tysklands. Han skref oupphörligt till Svenska rådet om sina åsigter af statens angelägenheter, och man finner, att hans mening alltid följdes. Man kan sålunda tillskrifva honom alla de fördelar, som fäderneslandet vann efter Gustaf Adolfs död. En verksammare man än han har knappats funnits. Han arbetade långsamt men ihärdigt och oupphörligt. Han förtviflade aldrig, äfven i de största bekymmer, och han hade en sådan förtröstan till försynen, att han alltid lugnt öfverlemnade åt densammas beskydd sig och sitt fädernesland. Han tillbragte endast tre sömnlösa nätter under sin lifstid: den första, då han fått veta Gustaf Adolfs död, den andra efter underrättelsen om slaget vid Nördlingen, den tredje efter Christinas afsägelse. Hans klagan, då Christina visade sig ovärdig spiran, var denna rörande: ”Hon var dock den store Gustaf Adolfs dotter!” Liksom Gustaf Adolf är Sveriges störste konung, så är Axel Oxenstjerna Sveriges störste statsman. Han dog 1654 vid 72 års ålder.
Återblick: Faror efter Gustaf Adolfs död. Oxenstjerna i Evangeliska förbundet. Oxenstjernas karaktär. Död.
*
