Sida 211
från våldssfimna Stgärtfer. Till slitt, d$ Aari så^ Ktöitfagen uppenbart omfatta tiithers tära, begaf han sig 1527 frivilligt ifrån fäderneslatnéét, oeh dog 1598 i ett kldster i Polen.' Han deltog aldrig i stäriiplingarna emot fäderneslandtet och konungen.
Konungen hade till erkebiskop utnämnt den lärde herren Johannes Magnus, hvttken, liksom' Brask, var katolska läran tillgifven, på samma gång han för fäderneslandets befriar# hyste aktning och kärlek. HaÄ visir likväl en väfnkel-rttotfig och föga pålitlig' man, samt satte' sig så ofta emot ko-mingerié åtgärder i religionssåker, ätt denne måste äfsättå horioto. Redan före Biskop Brask vék hari ur riket ödfi fee-gaf sig fiff Rom, del' han författadé en historia öfver Sverige på l*t!ir. Haii dög der iiié.
På ritsdägen i Westerås 1527 fråntog konungen offentligen biskoparna deras verldsliga makt, förkastade påfvens villfarelser och anbefallde den Lutherska lärans antagande öfver hela riket. Detta riksdagsbeslut kallas Westerås Rccess. Konung Gustaf utnämnde Laurentius Petri till erkebiskop efter Johannes -Magnus. Bibeln öfversattes på svenska och blef färdig 1541. Klostren och presterskapets öfverdrifna inkomster indrogos till kronan och användes till rikets behof. Smånigom lyckades alltså konungen, dels genom makt, dels genom foglighet, att genomdrifva religionsförändringen och utföra reformationen.
Återblick: Rikets ställning. Luther. Bröderne Olaus och Laurentius Petri. Hans Brask. Johannes Magnus. Westerås Recess 1527. Reformationen.
*
IV. DALJUNKAREN.
Fru Christina Gyllenstjerna hade genom Gustafs bemödande erhållit sin frihet ur fängelset i Köpenhamn. Då hon återkom till Sverige, friade den Danske amiralen Norrby till henne. Hon betygade honom sin högaktning, men gaf honom intet löfte. Gustaf förmälde henne sedan med Johan
