Sida 357
SVERIGES OMRÅDE UNDER OLIKA TIDER.
Under det hedniska tidehvarfvet, då rikenas gränser voro obestämda, och landskaperna ömsom blefvo eröfrade af oroliga vikingar, och dessutom samma språk, nemligen norräna-målet, bildade ett enda folk af Svenskar, Danskar och Norrmän, kan man icke noggrannt bestämma Sveriges område. På Dana-liolms möte år 951 bestämdes först en gränsereglering emellan de nordiska konungarna. Den Svenske konungen Emund afstod då åt Norrige Bohus län eller, som det då hette, Viken, och ål Danmark Skåne, Halland och Bleking. Denna gränsskillnad stadfästades Vid freden i Konghäll 1100. Wermland räknades då till Sverige, men Herjedalen och Jemlland till Norrige. Erik den Helige utvidgade Sveriges område g$-nom eröfringen af Södra Finland, Birger Jarl tilläde Österbotten , och. Torkel Knutsson Savolax och Karelen. -Matts Kettilmundsson hade inköpt Skåne, Halland och Bleking fråa Danmark, men Magnus Smek afstod dem åter, oaktadt sonen Erik XII segrade i kriget, som fördes derom. Under drotK ning Margaretas regering blef Gottland for Svenska pennin-, gar inlöst, men förenades med Danmark, ehuru Svenskarne* under unionstiden ofla gjorde anspråk på denna ö. På Finska gränsen var ander Sturarges regering oroligt, emedaiv konung Hans uppviglade Ryssarne att inbryta i landet. Knut Posse besegrade dem åtskilliga gånger, och de ledo ett nederlag genom ”Wibergska smällen;” men någon eröfring gjordes, på ingendera sidan, då Svante Sture slöt freden.
Sedan Gustaf I blifvit konung, bibehöll han Sverige vid sitt gamla område, så att han i frederna med Danmark i Brömsebro 1541 icke gjorde anspråk på Skåne, Halland och Bleking, och med Ryssland 1537 och 1557 behöll den ganw la gränsen. Han vägrade att emottaga under sin spira Estland och Liffland, hvilka frivilligt erbjödo sig dertill; men Erik XIV antog deras hyllning, och utvidgade sålunda det Svenska området, ehnra ett långt krig derom begynte. Det ander honom började kriget med Danmark afslatades först
