Sida 228
af sina tjenare alt taga honom afdaga. ilah maste sjélf välja incllan åtskilliga dödssätt, och intog förgift i en ärtsoppa 1577. I sitt fängelsé hår han författat psalmerna 180 och 373 i vär psalmbok. .
Hansénka, den fromma drottning Karin, tefde sedermera pä én kungsgård i Finländ. Hon utmärkte sin lefnad génom välgörande och stilla huslighet. Olof Stenbock bodde dér i grannskapet. Många år derefter kom hertig Carl till Finland, liöll der en räfst och beslöt att straffa Stenbock för hans många brort. Den gamle släpades' till skogen och blef hunden vid ett träd. Hertigens knektar skötö till måls på honom, tilfs hdn dog. Enkedrottningen lät i tysthet upptaga hans lik och gifva honom en anständig begrafning. Hon dog 1612.
Återblick: Eriks egenskaper. Kröning. Adelns värdigheter och anspråk. LifSands mlagande. Danska kriget, ftagges äfventyr. Clai Christerssons segrar. Eriks frierier. Karin Månsdotter. Hertig Johans förräderi och straff. Hans gew&b trohet. Sturarnes anklagelse och mord. Konungens vansinne och ånger. Herligarnes Vipp ror. Eriks fångenskap och lidanden. Hans död. Énkedrottningens ädelmod.
*
XI. PRINS GUSTAF.
Konung Erik och Karin egde en son och en dotter, soih hunno till mogna år. Gustaf hette prinsen, född 1568. Sedan Johan, efter Eriks afsättånde, blifvit konung, fruktade han detta barns anspråk på arfsföljden efter fadren. Han beslöt att afdagataga barnet. Tidigt en morgon tog en hofbetjent den unga gossen i en säck, och gick att dränka honom. På vägen mötte honom en Svensk ädling, Sparre. Denne misstänkte förhållandet, tvang betjenten att öppna säcken, och förde det arma barnet ur landet. Gustaf uppfostrades i Polen. Stundom erhöll han understöd af sin moder, sedan hon erfarit hans vistelseort. Men då hennes penningesändningar icke alltid kommo riktigt fram, led han nöd, och måste förtjena sitt uppehälle genom sin konst att tillreda luktvatten, och stundom till och med betjenande resande på ett värdshus såsom stalldräng.
