Lärobok i fäderneslandets historia

På detta tal följde ett stort vapenbrak oeh bifallssorl af folket. Konungen stod derföre upp och sade, att han ville låta allt vara såsom bönderna äskade; ty så liade alla Svenska konungar förr gjort, att de låtit allmogen råda med sig. Nu stannade böndernas sorl, och höfdingarne trädde afsides med konungen, jarlen och Thorgny: då freden och giftermålet uppgjordes. Jarlen skulle på konungens vägnar afsluta allt med Olof Haraldsson.

Det afgjordes, att konungarna skulle mötas om sommaren i Konghäll, och bröllopet då firas. Emellertid skickade prinsessan till sin trolofvade en silkesmantel, som hon rikt sömmat med guld, och ett par strumpeband af silke.

Men Olof Skötkonung var inom sig förbittrad öfver det förödmjukande uppträdet på Upsala ting. Isynnerhet kränkte det hans stolta sinne, att man gjort ingrepp i hans liusfader-liga myndighet och rätt att bortgifta sin dotter till hvem han ville. Han ansåg detta allt såsom stämplingar af Ragvald jarl. Derföre infann han sig icke om sommaren på mötet, der Olof Haraldsson länge förgäfves väntade honom. Ingen dristade fråga honom, hvad han tänkte, tills Ingegerd en dag påminte honom om Olof Haraldsson. Konungen utbrast då med vrede: ”Du må veta, Ingegerd, att, ehuru mycken kärlek du fattat till den digre mannen, skall du aldrig få honom.”

Ingegerd underrättade Ragvald om konungens svar. Olof Haraldssons sändebud befunno sig just hos Ragvald jarl en gång, då prinsessan Astrid ditkom på gästabud. Skalden Sigvater, en af konungens sändemän, blef intagen af konungadotterns skönhet och vackra egenskaper. Han meddelade sin herre underrättelsen derom, och föreslog att fria till Astrid i stället för Ingegerd. Olof Haraldsson var icke missnöjd med förslaget, som Ragvald jarl också ifrigt gynnade. Äfven Astrid, då hon hörde, att en konung Jaroslaw från Gardarike med Olof Skötkonungs samtycke friat till Ingegerd, lyssnade till anbudet. Hon följde med Ragvald jarl på en resa till Sarps-borg, Olof Haraldssons gård. Der sågo konungen och hon hvarandra, och deras bröllop firades, utan att hennes fader blifvit derom frågad till råds..