Lärobok i fäderneslandets historia

Svenska häfdeforskare, emedan de gifva oss det bästa begrepp om våra förfäders seder, tänkesätt och författning.

Då Magnus inkallade lagmännen i konungens råd, blefvo dessa folkets ombud förvandlade till konungens tjenare, och det blef nu möjligt att sammansmälta landskapslagarna tall en allmän lag för hela riket. Allshärjartingens afskaffan-de, som skedde genom Skenninge-stadga år 1285, gaf oékså ett högre inflytande åt dera, som konungen, då det så fordrades , sammankallade till öfverläggningar om rikets bästa. Ingen fick infinna sig till dessa ”samtal,” så kallades de i böljan, utan att serskild vara kallad af konungen. Sålunda uppkommo Herredagar i stället för allmogens riksmöten, och en adel bildades, som alltmera skiljde sig och sina fördelav från folkets. Genom Alnsö-stadgan (af samma år) infördes den adeliga eller frälse-rusttjensten. Den bestod deruti, att hvar och en, som gjorde krigstjenst till häst, skulle vara fri från utskylder till konungen. Dessutom förklarade konungen att de, som närmast följde honom med råd och lijelp, voro värde mera ära. På sådant sätt uppkom verldsliga frälsestån-det, som motsvarade det andeliga frälset, eller de andeligas skattefrihet, hvilken blifvit medgifven af konung Sverker år 1200. Magnus bekräftade detta frälse år 1281.

Men många andra författningar gjorde honom älskad af allmogen. Han höll väl ett lysande och yppigt hof, men var derjemte mån om allmogens rättigheter och säkerhet. Emedan inga gästgifvaregårdar funnos, plägade man gästa hos bönderna och, såsom biskop Henrik gjorde hos Lalli, med våld taga hvad man hade af nöden. Magnus förböd strängeligen all våldgästning, och blef derföre af den tacksamma allmogen kallad Ladulås, ty han satte liksom lås för bondens lada. ”Och är detta namnet Ladulås,” heter det i en gammal krönika, ”ett ärligt namn, det konung Magnus haf-ver haft större heder och pris af, än om han hade vordit kallad en Romersk kejsare. Ty de finnas icke många i verlden, som kunna kallas Ladulås: Ladubrott hafver alltid i verlden varit mera allmänt.” Magnus Ladulås höll sin faders fridslagar vid makt, och tilläde en ny lag om kungsfrid, samt