Sida 177
V. Carl Knutsson Riksföreståndare
ne, och helsade vördnadsfullt gåsom på en hederlig fru. Då lians tjenare logo häråt, och han blifvit upplyst hvem hon var, sprang han till i vredesmod, kastade karmen öfverända, drog henne ur densamma och gaf henne med flatan af sitt svärd ett par slag, i det han bad henne helsa kung Erik, att han vore den, som skulle skilja honom från Danmark.’ Genom hans bedrifvande afsattes konungen sedermera i Danmark. Sålunda afsatt från sina riken, 1439, begaf han sig med sin Cecilia till Gottland, och lefde der af sjöröfveri.
Danskarne utvalde hertig C hrist offer af Bajern, Eriks systerson, till hans efterträdare, och denne skref äfven till Sverige, att han ville emottaga dess krona. Carl, såsom riksföreståndare, var nu illa ansedd af bönderna, emedan de misstänkte honom att hafva gynnat Engelbrechts mord, och adeln förföljde honom med sin vanliga afundsjuka. Han kunde derföre icke i längden bibehålla sig, helst äfven presterna be-gynte verka för Christoffer. Carl sjelf gaf der till anledning genom sitt förslag att fråntaga kyrkan och presterna åtskilliga af deras privilegier. Då skref biskop Thomas från Strengnäs, Engelbrechts ocli hans vän, till honom följande vackra bref: ”När vänner skrifva eller tala sig emellan det som varder, då bör alfvar framgå och smicker till rygga stå. Kära Carl, jag tackar dig för vänskap, du hafver mig bevis t till denna dag. Hvad jag ej förskyllt liafver, det vill jag än förskylla, och hvad mig brister det hjelpe Gud. Efter jag finner, att du aktar på mig, vill jag skrifva och råda dig till det bästa. Jag skref dig sednast till, att man ej skulle försmå en fattig vän och ej en liten häst, för det att de göra en liten hjelp, då den är af nöden. Så frälste råttan lejonet med ringa makt, men god vilja. Du håller dig antingen för mera än en menniska eller ock för en dödlig menniska. Ej må det första vara, förty alla de, som det hafva företagit, äro vordne förtappade. Läsom gamla testamentet och det nya! Är du en dödlig menniska, då tänk hvar dag, att verlden år omskiftelig; hon håfver upp och hon kastar ned
hvem hon vill. Säll är den som väl gör!--Jag vill
Lärobok i Fädernesl. Hit t, r 12
Källa: Project Runeberg ·
