Lärobok i fäderneslandets historia

jemte lierrarne, till Upsala, der han blef krönt. Vid hans kröning uppfylldes fruntimrens önskan, ty konungen slog femtio herrar till riddare, och Hand dem barn i vaggan.

Konung Johans regering var icke bättre än de öfrige Danske konungarnes. Skatter tryckte landet, knot och missnöje hördes, så att konungen en gång med sitt hof inneslöt sig på Stockholms slott, der han under sex veckor afbröt all gemenskap med sjelfva staden. Hans gemål, Christina af Saxen, som var med honom, fallde tårar, för det hon var så instängd. Slutligen tillät konungen henne att en söndag gå utom slottet till storkyrkan, för att bevista gudstjensten. När messan var slut, uppvaktade henne herr Sten och herr Svante, och beledsagade henne, såsom höfviska riddare, tillbaka till slottet. Men slottsfolket rigtade kanonerna emot dem, och de måste draga sig tillbaka ifrån drottningens sällskap. Förbittrade häröfver, förklarade sig herrarne uppenbart emot konungen.

Snart hade dessa herrar samlat en krigshär. De sammanträdde i Wadstena, och Sten Sture utsågs åter till riksföreståndare 1501. Han tågade emot Stockholm, hvars belägring anförtroddes åt Hemming Gadd, en lärd man, som nyss hemkommit från Rom, och var biskop i Linköping. Konung Johan lemnade sin gemål med 2000 man qvar på slottet, och seglade till Danmark, med löfte att snart återkomma till hennes hjelp. Hon försvarade sig tappert, och nöden blef till slut så stor, att hästarna måste slagtas och af hela besättningen återstodo endast 80 man. Då uppgaf hon slottet. Hon fördes derefter till Wadstena, der hon länge uppehöll sig. Konung Johan visade föga ifver för hennes befrielse, utan tröstade sig med jungfru Edlas och andra fruntimmers sällskap, med hvilka han åkte i'släde, skämtade och lekte taffel. När slutligen drottningen blef frigifven, medförde hon ett skriftligt betyg från Sture och Rådet, att hon skickat sig ärbart och dygdigt under den tid hon vistats i Sverige. Herr Sten följde henne sjelf, med mycken höfviskhet och vördnad, till Danska gränsen. På hemresan derifrån insjuknade han, och afled i Jönköping den 13 December 1503.