Lärobok i fäderneslandets historia

Carl Gustaf Wrangel (född 1613) var son af fältherren Herman Wrangel. Han antogs 1631 som kammarjun-kare och derefter som kornett af Gustaf Adolf. Han uppfostrades tili krigare under det Tyska Juiget och var alltid nära konungens person det sista året. Isynnerhet utmärkte han sig under Torslensons fälttåg i Julland. Då Clas Fleming med Svenska flottan låg vid Christianspriis och der blef skjuten, befann sig Wrangel hos honom. Den döende amiralen öfverlemnade åt honom befälet, och Torstenson stadfä-stade honöm i detsamma. Wrangel lyckades att oskadad föra den Svenska flottan hem, der den blef ånyo utrustadr hvarefter han utlopp och träffade den Danska flottan emellan Langeland och Laaland. Der föreföll 1654 en drabbning, hvari Danskarne ledo. ett fullkomligt nederlag. Endast tvenne Danska skepp undkommo. Bland fångarne voro fem amiraler. Hvarken förr eller senare har Sveriges stora flotta vunnit en så fullkomlig seger. Efter denna visade sig Wrangel utanför Köpenhamn; men då han icke hoppades att kunna taga staden, seglade han till Wismar. Följande året kryssade han äfven i Östersjön. Han erhöll derefter. befälet i Tyskland efter Torstenson. Med Carl X Gustaf deltog han i dennes fälttåg. Han insjuknade under det sista, mindre lyckliga fälttåget i Pommern under Carl XI:s tid, och afled 1676.

Hans Christoffer Königsmark (född 1600) var Tysk till börden. Han utmärkte sig isynnerhet i det så kallade ”(illa kriget”, d. v* s. under ströftåg och serskilda expeditioner i tretioåriga kriget, fian hade äran af Prags eröfring i slutet af detta krig. Han blef slutligen riksråd och fältmarskalk. Under Carl Gustafs legering råkade han i Polsk fångenskap, hvarefter han blef guvernör i Bremen. Dog 1663.

Ludvig De Geer (född 1587 i Liittich) var först köpman i Amsterdam, och Gustaf Adolf bjöd honom att inflytta i riket. Han blef 1627 Svensk medborgare, och anlände följande året till Sverige. Konungen öfverlade med honom mycket om Svenska handeln. Hans furstliga förmögenhet anlita-