Lärobok i fäderneslandets historia

ryckte äfven mot höjden. Der kommo Svenskarnes yttersta högra och Danskarnes yttersta vänstra flygel först i strid. Svenskarnes anfall anfördes af konangen sjelf, i spetsen för drabanterna. Första salvan var så skarp, att den bragte Danskarna i oordning; men de samlade sig snart, och ett Finskt regimente blef slaget på flykten. Öfverste Nils Bjeike höll dock stånd med sitt regimente, ehuru nästan alla hans office- -rare stupade omkring honom, l^onung Carls häst blef skjuten, men han sprang upp på en annan och samlade till sig några sqvadroner rytteri, med hvilka han ilade till Bjelkes undsättning. Sjelf var han främst i spetsen vid anfallen, som skedde med stor tapperhet, ehuru Svenskarne med sina små hästar voro sämre beridna än Danskarna. Slutligen måste den Danska venstra flygeln begifva sig på flykten. En del af Danskarna, som sökte komma öfver isen, der först Svenskarna oskadade tågat öfver, omkoiq, emedan isen nu brast under dem. * Vid den förvirring som uppkom vid detta tillfälle, anställdte de förföljande Svenskarna ett stort nederlag. Konungen ansåg sig nu hafva vunnit segern och vände sig med sitt rytteri till Lund. På vägen erhöll han den underrättelsen, att hans venstra flygel, tillika med fotfolket, som jvar svagt af en. inritad sjukdom, blifvit. slagen af de öfver-lägsna Danskarnes högra flygel. Konungen skyndade då till stället, der hän fann de sina kämpande med stor tapperhet, ehuru de lidit mycket. För att kunna öfverse ställningen, forcerade konungen, sjelf femte, sin häst midt igenom fienderna till en höjd. Då han såg sitt fotfolk duka under, störtade han dit med sitt rytteri, som utgjorde nio sqvadroner. Anfallet var eldigt, och konungen råkade i hvimlet att skilja sig från de sina och komma emellan tvenne fiendtliga sqvadroner. Han förlorade dock icke sin besinning, utan begyn-te att kommendera Danskarna, liksom han varit deras officer. Han anförde dem då så nära sina Svenskar, att han kunde förena sig med dessa och rop$: ”Gå på!” Nu blefvo Dan-rna slagne, så att äfven deras högra flygel måste begifva sig på flykten. Tre kompagnier Holländska matroser, hvtt-ka amiral Tromp landsatt, försvarade äg på en kyrkogård.