Sida 320
II. Partistriderna
en neslig fred vilje vi icke hafva.” Hela den församlade allmänheten biföll hans ord med stort sorl.
Då Dalkarlshären, som beräknades till omkring 5000 man, anlände till norrtull i Stockholm, red konung Fredrik sjelf ut och talade med bönderna, samt befallde dem begifva sig hem: eljest ville han vara oskyldig i den blodsutgjutelse, som skulle inträffa. Men knappt hade han återvändt till staden , förrän Dalkarlarne intågade med trummor och fanor, uppställde sig på Gustaf Adolfs torg och slutligen inqvarte-rade sig i de närbelägna husen. Ett par dagar förlorades med underhandlingar. Tvenne riksråder redo ut, för att förmana bönderna till aftåg, och slutligen ryckte ett regimente emot dem. Dalkarlarne började först att skjuta, men deras hop blef snart slagen och skingrad af de öfvade soldaterna. Sedan flere blifvit dödade och sårade, kastades de öfriga i fängelse. Deras hufvudmän straffades till lifvet. Men återstoden, sedan hälften omkommit, blef hemskickad.
Adolf Fredrik (född 1810) blef efter detta utkorad till kronprins, och fred med Ryssland 1743 i Åbo afslutad, då Sverige fick behålla Finland, med undantag af den östligaste delen, emedan Kymmene-elf utsattes till riksgräns. Kriget hade kostat 50,000 man och 130 tunnor guld. Kronprinsen ankom till Sverige och emottogs med allmän välvilja. Hans karaktär var svag, ofch hans medgörliga lynne passade föga för en konung i så oroliga tider. Man gjorde ett förslag att förmäla honom med en Preussisk prinsessa Lovisa Ulrika, syster till konung Fredrik den store. Riksrådet Tes-sin hemtade den kungliga bruden till Sverige 1744. i början visade hon för den gamle konung Fredrik mycken vördnad och tillgifvenhet; men hennes stolta och oroliga sinne begynte snart att sysselsätta sig med hofintriger. Hon var i Preussen van att se sin broders enväldiga regering, och kunde endast med möda fördraga de inskränkningar, som Svenska regeringsformen satt för konungamakten. Ju mera likgiltig hennes gemål var, ju lifligare var hennes verksamhet.
Den gamle konung Fredrik, ehuru tapper och icke atan
snille,
Källa: Project Runeberg ·