Sida 346
IX. Carl XIV Johan och hans samtida
hel. Professor Jakob Berzelias (f. 1779) anses for den störste kemist i verlden. Botaniken har, efter Linne', blifvit vidare utvecklad af professor Georg Wahlenherg (f. 1780), biskop C. A. Agardh (f. 1785), professor Elins Fries (f. 1794) m. fl. Såsom matematiker har professor Jöns Svanberg (f. 1771) forvärfvat ett stort namn. Professor Erik Gu^ st af Gei jer (f. 1783), prosten Magnus Brutelius (f. 1786), sekreteraren Anders Magnus Strinnholm (f. 1787), prosten Arvid August Afzelius (f. 1785) och professor Anders Fryxell (f. 1795) äro utmärkte historieskrifvare. Professor Wilhelm Fredrik Palmblad (f. 1788) är Sveriges förnäm* ste geograf. I vitterheten eger Sverige många utmärkta författare. Vi anföre bland dem: biskop Frans Michael Fran-zi'n (f. 1772), erkebiskop Johan Olof Wallin (f. 1779 -}* 1839), biskop Esaias Tegnér (f. 1782), professor Per Henrik Ling (f. 1776 -J- 1840), professor Amadeus A t ter bom (f. 1790), professor Anders Abraham Grafström (f. 1790), professor Christian Erik Fahlcrantz (f. 1790), kungl. bibliotekarien Adolf Ivar Arvidsson (f. 1791), komminister Carl Fredrik Dahlgren (f. 1791 -J- 1844), kungl. sekreter Johan Erik Stagnelius (f. 1793 + 1823), magister Erik Sjöberg, kallad Vitalis (f. 1794 -f 1828), hofmarskalken Bernhard von Beskow (f. 1796), kungl. sekreter Karl Aug. Nicander (f. 1799 -J-1839), lektorn i Borgo Johan Ludvig Runeberg (f. 1803), kapten-löjtnanten Carl August Gosselman (f. 1808 -J- 1843, kyrkoherden Petrus Lwstadius (f. 1802 -J-1841), rektor Jo* kan Wilhelm Snellman (f. 1806), fru Julia Christina Nyberg, född Svärdström» under namn af Euphrosyne (f. 1785), mamsell Fredrika Bremer (f. 1802), friherrinnan Sq/i von Knorr ing, född Zelowy och fru Emili C ar len, född Smith. Såsom konstnärer hafva professor Johan Niklas Byström (f. 1783), herr Bengt Erland Fogelberg (f. 1787), professor Carl Johan Fahlcrantz (f. 1774), professor Jokam Gustaf Sandberg (f. 1782), hof-intendeuten Fr. Westin (f. 1782), herr Alexander Lawtmus (f. 1783 + 1823), major Olof Johan Södermark (f. 1790) samt grefve Hjalmar Mör-ner (l 1794 + 1837) vunnit ryktbarhet.
Källa: Project Runeberg ·