Sida 116
Mesenterium 1. Käx (Tarmkäx), Kröse, anat.
är Hollands förnämsta samling af modern konst. Den franska Barbizonskolan (Millet, Rousseau, Troyon, Daubigny, Corot, Dupré m. fl.) är där utmärkt representerad. Äfven det holländska måleriet är företrädt af ett förträffligt urval moderna målningar (af Israels, bröderna Maris, Mauve, Mesdag själf m. fl.). G-g N.
Mesdames [mäda'm], fr. Se Madame.
Mesdemoiselles [mädmwasä'1], fr. Se Mademoiselle.
Mesd id (Mesdschid). Se Moské. -- M.-el-haram. Se Kába, sp. 510, och Medina.
Mesek (hebr. meschek, Sept. mosoch) var enligt folktaflan 1 Mos. 10: 2 en jafetitisk folkstam, som sedan ofta omtalas i G. T. och gärna ställes i förbindelse med ett annat folk, tubal, tibarenerna. Profeten Hesekiel omtalar dem som ett krigiskt folk i norr, hvilket äfven handlade med slafvar och kopparvaror (Hes. 27: 13; 32: 26). Det torde ha motsvarat de gamle moskerna, hvilka af Herodotos omtalas jämte tibarenerna och synas ha bott vid sydöstra kusten af Svarta hafvet. Man har trott sig igenfinna det gamla namnet i det nuv. Mzchet vid Tiflis. E. S-e.
Meselberget, kronopark i Vilhelmina socken och revir, Västerbottens län, af öfverloppsmark afsatt till kronopark enl. K. M:ts befallningshafvandes afvittringsutslag 31 mars 1886. Benämningen fastställdes af Kammarkollegium 13 okt. 1891. Areal 8,881 har med en årlig ord. afverkning enl. fastställd hushållningsplan af 3,724 timmerträd. Å kronoparken äro belägna enskilda tillhörig s. k. ströängar med en areal af 712 har. M-g.
Mesembrianthemum L. (af grek. mesembria, middagstid, och anthemon, blomma), bot., ett företrädesvis i Syd-Afrikas torra trakter växande släkte af halfbuskar eller örter, tillhörande fam. Aizoaceæ. Omkr. 300 arter af detta släkte äro kända, och många odlas som prydnadsväxter för sina vanligen stora, glänsande, röda, hvita eller gula praktfulla blommor, som öppna sig endast under fullt solljus vid middagstiden. Äfven former med brokiga blad, t. ex. M. cordifolium, odlas ofta i mosaikgrupper och till infattning. Blommorna se ut, som om de hade en stor mängd smala, jämbreda kronblad och en ännu större mängd ståndare. Alla dessa blomdelar ha dock uppkommit genom klyfning af blott 5 (eller 4), med de 5 (eller 4) hyllebladen afväxlande ställda, ståndarblad. Af hvarje sådant bildas ytterst kronbladslika kransar och innerst ståndarsträngar. Hvad som i blomman liknar och gör tjänst som kronblad är alltså i morfologiskt hänseende icke kronblad, utan egentligen kronbladslika ståndare. Fruktämnet är flerrummigt och bildadt af 5 (eller 4) med ståndarna afväxlande fruktblad, hvilka ha fröämnena egentligen sittande på fruktbladens inåtböjda ränder. Men genom en underlig omvridning under utvecklingen förändras fröfästenas plats, så att de bli väggstående vid fruktbladens ryggsöm, en i växtvärlden ytterst sällsynt fröställning. Den hos oss oftast och tidigast odlade arten är M. crystallinum L., isplantan (se fig.). Den har sitt namn däraf, att växtens alla gröna delar äro tätt beklädda med stora vattenfyllda celler, hvarigenom de se ut, som om de vore öfverdragna med is. Isplantan användes stundom som spenat. Växten, som har breda, vågiga blad, användes äfven till beredning af soda, som erhålles ur askan. Hos de flesta arterna äro de köttiga bladen trinda eller trekantiga, helbräddade. De till vidskepligt ändamål fordom använda "kandiablommorna", Flores Candiæ, voro de torkade, vackra fruktkapslarna af M. Tripolium L., från Kap, som äro starkt hygroskopiska och, lagda i vatten, utbreda sina valvler, men då de få torka åter sammandraga sig. Frukterna af M. edule, hottentottfikon, äro ätbara. O. T. S. (G. L-m.) Isplantan, Mesembrianthemum crystallinum. Upptill ett blad.
Mesembryanthemum, bot., ett mindre riktigt namn på Mesembrianthemum (se d. o.).
Mesen. 1. Flod i ryska guv. Vologda och Archangelsk, upprinner på en sumpig högslätt, som bildar vattenskillnaden mellan M. och Petjora, blir snart segelbar samt mynnar ut i Hvita hafvet, där den bildar Mesenviken. Längd 846 km., hvaraf 334 km. äro segelbara; flodområde 78,760 kvkm. (enl. Strelbitsky). -- 2. Kretsstad i ryska guv. Archangelsk, på högra stranden af ofvannämnda flod, som där bildar en naturlig hamn (42 km. från mynningen). 1,901 inv. (1900). Hufvudnäringar fiske, boskapsskötsel, handel med pälsverk. 1 o. 2. (J. F. N.)
Mesenterium. 1. Käx (Tarmkäx), Kröse (ty. gekröse), anat., dubbelveck af bukhinnan, som från bukhålans bakre vägg stiga mer eller mindre långt fram och omsluta delar af tarmröret. Den egentliga tarmen (muskulatur och slemhinna) kommer härigenom att bli fäst i ett mer eller mindre fullständigt omklädande fodral af bukhinnan. Mellan mesenteriets två blad framgå i en fettrik bindväfsskifva nerver samt lymfoch blodkärl, och där ligga lymfkörtlar. Är käxet kort, fästes tarmen stramt vid bakre bukväggen, och så är förhållandet med större delen af tolftumstarmen samt upp- och nedstigande groftarmen och med ändtarmen. Är det långt, såsom fallet är med tvärgående groftarmen och i synnerhet med tunntarmen, där dess längsta stycke kan nå 15 cm., blir tarmdelen mera rörlig. Tunntarmens käx är det, som företrädesvis kallas mesenterium, groftarmens
Källa: Project Runeberg ·
