Sida 660
Muffel, ett af eldfast lera förfärdigat kärl
Mudir (arab., "styresman") kallas guvernören öfver de stora provinser eller län, mudirije, i hvilka Egypten är indeladt (se Egypten, sp. 1468; jfr Kaimmakam). I Turkiet åter betecknar mudir den administrative styresmannen af en kommun om minst 200 hus. Han har vid sin sida två andra funktionärer, en muavin ("medhjälpare") och en muchtar ("utvald"). H. A.*
Mudirije (engelsk stafning moodeereeyah), största förvaltningsdistriktet i Egyptens administrativa indelning, motsvarande "län", departement, guvernement. Jfr Mudir. H. A.*
Mudlumps [ma'dlamps], eng., "gyttjeklumpar", kallas små öar vid Mississippis mynning, hvilka bestå af driftimmer, betäckta med flodslam; de höja sig 3 till 6 m. öfver flodens yta; stundom finnas högst uppe på dem kraterliknande håligheter, ur hvilka, i följd af träets förruttnelse alstras gaser, såsom sumpgas och kolsyra.
Mudraraksasa (eg. "sigill-Raksasa", d. v. s. "[ministern] Raksasa med sigillet"), ett indiskt drama af Viçakhadatta, som anses ha lefvat på 800-talet, tillhör de viktigare alstren af den indiska dramatiken. Det är utgifvet af bl. a. K. T. Telang (i "Bombay sanskrit series", 1884; 4:e uppl. 1908), M. R. Kale (med eng. öfv. 1900) och K. H. Dhruva (1900). Det är öfv. till eng. af H. H. Wilson (1827). Jfr S. Lévi, "Le théâtre indien" (1891). K. F. J.
Mudschellid, arab., handtverkare, som tillverkar de etuier, som innesluta exemplar af koranen.
Mudschtehid (arab., "en som sträfvar"), i Persien namn på de ulema (se d. o.), som inneha högsta rangen i den kyrkliga hierarkien. Graden förlänas eller borde förlänas af regeringen åt män, som utmärka sig för lärdom och otadlig vandel. Bland deras privilegier är att på egen auktoritet skipa rätt eller att förständiga domstolarna, huru de skola döma.
Mueddin l. Muezzin, "adan-förkunnare", böneutropare, d. v. s. en muhammedan, som från minaretbalkongen (se Minaret) på bestämda tider sjunger det böneformulär, adan [ezan], hvarmed de troende kallas till bön. (K. V. Z.)
Muehlenbergia [myl-], bot. Se Gramineæ, sp. 100.
Muela de San Juan [mwe^a de san choa'n], en 1,610 m. hög topp i Montes Universalas i spanska prov. Teruel (Aragonien). På den upprinner Guadalaviar. J. F. N.
Muelenaere [my^enäre], belgisk statsman, f. 1794, d. 1862, juridisk ämbetsman i Bruges, var en af ledarna för belgiska oppositionen i generalstaternas andra kammare och efter revolutionen 1830 medlem af nationalkongressen samt sedan 1831 af representantkammaren. 1831--32, 1834--36 och 1841--42 var han utrikesminister. Under mellantiderna och sedan till 1849 gjorde han tjänst som guvernör öfver Väst-Flandern. Han utnämndes af påfven till grefve.
Muelich [my-], Hans. Se Müelich, Hans.
Muezzin. Se Mueddin.
Muff (mlat. muffula, vinterhandske), ihålig, urspr. alltid cylinderformig, i båda ändarna öppen klädespersedel, i hvilken händerna stickas in för att hållas varma. Den tillverkas af tyg, skinn o. d. Redan under medeltiden lära muffar varit i bruk, i Frankrike funnos de redan under Henrik III. De buros först endast af kvinnor, men sedan, t. ex. på 1700-talet, äfven af män, stundom på en kring halsen hängande snodd eller kedja. Ursprungligen afsedda endast för utebruk, ha de tidtals gjorts för användning äfven inomhus. Muffens form och storlek ha gifvetvis växlat i hög grad efter modeströmningar; elegans och smak ha förändrat dess skick och stoff i samband med kvinnodräktens växlingar. Dyrbara pälsverk äro alltjämt det omtycktaste liksom skönaste materialet, och muffar af sobel, hermelin, blåoch silfverräfsskinn, mård, skunk, chinchilla, björn m. fl. bidraga afsevärdt till apparitionens höjande.
Muff. Se Axelkoppling, sp. 530, Elektriska ledningar, sp. 258--259, och Rör.
Muff kallas en i kemiska och andra laboratorier ofta använd apparatdel, genom hvilken klämmare, ringar o. d. kunna fästas på stativ (se d. o.). En muff kan, som fig. visar, ha många olika former alltefter sitt speciella ändamål. H. E. Muffar för laboratorier.
Muffat [mö7!-], Georg, tysk organist och tonsättare, f. omkr. 1645 i Schlettstadt, Elsass, d. 1704 som kapellmästare hos biskopen i Passau, studerade i Paris (hos Lully) och Rom, blef en af sin tids främsta tyska orgelkonstnärer samt var som kompositör en förmedlare mellan de romanska ländernas och Tysklands musik. Han bidrog till utvecklandet af orkestersviten och klaversonaten genom att strängare skilja deras stil från orgelmusikens. M:s 12 stora orgeltoccator i Apparatus musico-organisticus (1690; ny uppl. 1888) höra till det mest betydande före Bach och innehålla fulländade fugasatser. Hans orkestersviter (Florilegia, 1695--98; ny uppl. 1894 i "Denkmäler der tonkunst in Österreich") ega en intagande friskhet. -- Hans son Gottlieb M., f. 1690, d. 1770, hoforganist i Wien, komponerade orgelsaker och de berömda, af fransk stil påverkade klaversviterna Componimenti musicali (1727; ny uppl. 1896). E. F-t.
Muffel (fr. moufle), ett af eldfast lera förfärdigadt kärl (af halfcylindrisk form och med flat botten; se fig.), som i en ugn upphettas till hög temperatur. Mufflar användas till metallproberingar och oxiderande glödgningar samt i porslinsfabrikationen vid dekorering af pjäser, på hvilka färgerna
Källa: Project Runeberg ·
