Sida 184
Mevlevi-Orden
minskas. Landet är till större delen bergigt genom utgreningar af Ardennerna. På ömse sidor om floden M. sträcka sig två högslätter, som utgå från Langres' platå och Monts Faucilles samt förena sig i n. med Ardennerna och Luxemburgs berg. Deras högsta punkt inom dep. är 423 m. hög. Större delen tillhör M:s (Rhens) flodområde, i västra delen flyta Ornain och Aire till Seine. Mer än halfva arealen är odlad jord, 1/4 skog, 1/10 nat. äng. Vingårdarna lämna 300--400 tusen hl. utmärkt vin. Från mineralriket erhållas byggnadssten, märgel, kalk, gips och krukmakarlera samt järnmalm, hvilken ger anledning till liflig järnindustri. Viktigast är textilindustrien. Dep. är indeladt i 4 arrondissemang: Bar-le-Duc, Verdun, Commercy och Montmédy. Hufvudstad är Bar-le-Duc.
1 o. 2. (J. F. N.)
Meuse-befästningarna [mös-], Maasbefästningarna, gemensam benämning för de till belgiska Meuselinjens försvar anlagda fästningarna Namur, Huy och Liège.
L. W:son M.
Meuse-linjen [mös-], Franska, är mellan Verdun och Toul (53 km.) befäst med en rad spärrfort för att hindra framryckandet där af en fientlig armé och i stället hänvisa densamma till en af luckorna Verdun-Longwy eller Toul-Épinal, äfvensom för att skydda franska arméns uppmarsch. Längs högra Meusestranden löper den svårframkomliga höjdryggen Côtes de Meuse, hvars östrand är tvärbrant och från Verdun till S:t Mihiel erbjuder en 28 km. lång fortlöpande och god försvarsställning. Där ligga forten Génicourt och Troyon, Les Paroches och Camp des Romains. S. därom upplöser sig höjdryggen i små enstaka platåer, på hvilka forten Lionville, Gironville och Jouy-sous-les-Côtes ligga. På den fjärde af dessa platåer vidtager Touls fortgördel (Lucey), och där börjar Côtes de Meuse åter draga sig tillsammans till större massiv, för att än en gång sönderdelad sluta vid Neufchâteau. Där ligga forten La Blanche och Bourlemont samt två till Toulgördeln hörande fort.
L. W:son M.
Meuselwitz [mö'jsel-], stad i tyska hertigdömet Sachsen-Altenburg. 7,770 inv. (1905). Ylle-, järn- och porslinsindustri; brunkolsgrufvor.
J. F. N.
Meute [mjo't], eng., sportt., en samling för parforsjakt afsedda hundar (se Jaktridning). Meuten räknas i "koppel", och hvarje koppel består af två hundar, så att en meute på t. ex. 20 "koppel" utgöres af 40 hundar.
B. C--m.
Mevagissey [mevəgi'si], hamnstad i engelska grefsk. Cornwall, vid en vacker vik af Engelska kanalen. 2,088 inv. (1901). Fiske.
J. F. N.
Mewar l. Meywar. Se Udaipur.
Mewe (po. Gniew), stad i preussiska reg.-omr. Marienwerder (Westpreussen), vid Weichsel. 4,032 inv. (1905). Realskola, sockerfabrik o. a. industrier. M. tillhörde förr Tyska orden och anlades 1297. Det intogs af Gustaf II Adolf i juli 1626 och anfölls i sept. s. å. af Sigismund, men undsattes lyckligt af Gustaf Adolf, som bortdref polackerna; i juni 1627 intogs det dock af dessa under Koniecpolski. I juni 1628 uppkastade polackerna fasta lägerförskansningar vid M. och slogo där en bro öfver Weichsel. 24 dec. 1655 intogs M. af svenskarna under G. O. Stenbock, hvarefter dess befästningar förstärktes; i sept. 1659 utrymdes det emellertid och raserades. I början af 1704 lät Karl XII vid M. slå en bro öfver Weichsel.
(J. F. N.) L. W:son M.
Meves. 1. Friedrich Wilhelm M., ornitolog, f. 14 april 1814 i Delligsen i hertigdömet Braunschweig, d. 10 april 1891 i Stockholm, blef 1834 provisor. 1840 inskrefs han vid universitetet i Kiel, där han anställdes som amanuens vid anatomisk-zoologiska museet och trädde i närmare beröring med ornitologen Fr. Boie. 1841--77 var han konservator vid riksmuseets zoologiska afdelning. Särskildt beträffande samlingarna af fåglar i nämnda museum inlade M. stora förtjänster. Från en mängd in- och utländska vetenskapliga resor, som han företog, hemförde han dessutom värderika naturföremål för museets samlingar. Han offentliggjorde i "Öfversigt af k. Vet. akad:s förhandlingar" flera värdefulla ornitologiska iakttagelser; här må nämnas Om färgförändringen hos foglar med och utan ruggning (1854), Bidrag till Sveriges ornithologi (1868), Ornithologiska iakttagelser i nordvestra Ryssland 1869 (1871) och Über den schnurrlaut der bekassine (1876); dessutom: Till Gotlands fauna (1856). Af betydelse för dermoplastiken äro Kurzer leitfaden zum präpariren und ausstopfen der vögel (1882) och Die grösse und farbe der augen aller europäischen vögel (1886). -- 2. Ida M., den föregåendes hustru (f. 1812 i Stralsund, dotter af skalden Lappe, gift 1844, d. 18 juni 1890), öfversatte till ty. Runebergs "Fänrik Ståls sägner" (1:a delen) och "Nadeschda" (i Dichtungen, 1852--53), samme skalds "Kung Fjalar" (1877) samt R. v. Kræmers "Nordens natur" och "Sydfrukter" (Zwei dichtungen, 1856).
1. (L--e.)
Mevius, David, tysk jurist i svensk tjänst, f. 6 dec. 1609 i Greifswald, d. där 14 aug. 1670, tillträdde 1635 en professur i sin födelsestad, blef 1638 syndicus i Stralsund, förvärfvade stort anseende som rättslärd och utsågs vid upprättandet af tribunalet i Wismar (1653) af svenska regeringen till dess vicepresident. Tillika hade han 1652 utnämnts till professor primarius vid juridiska fakulteten i Greifswald med rätt att använda ställföreträdare. Han brukades äfven i politiska värf; bl. a. uppdrogs åt honom att i tryck rättfärdiga Karl X Gustafs anfall på Polen. -- M. utgaf viktiga juridiska verk af praktisk läggning, af hvilka må nämnas Commentarius in jus Lubecense (4 dlr, 1642--43; sedan flera uppl.) och Jurisdictio summi tribunalis regii quod est Wismariæ (6 bd, 1664--69; ytterligare 3 bd 1672--75; sedan 10 upplagor till 1794; känd under namnet "Decisiones"), som innehåller tribunalets domar med tillämpning och förklaringar.
Mevlana. Se Mevlevi-orden.
Mevlevi-orden, en inflytelserik muhammedansk dervischorden, stiftad på 1200-talet af persiske skalden-mystikern Djelal-eddin Rumi (f. 1207, d. 1273), efter hvars binamn Mevlana ("vår herre") den uppkallats. Denna munkordens syfte är gudomens förhärligande genom meditation och åkallan samt genom vissa ceremonier, hvilka skola bildligt framställa sufismens läror. När t. ex. dervischerna på ett i detalj noga regleradt sätt dansa i krets omkring öfverste scheiken (ordensgeneralen), är detta en bild af människoandens kretsande
Källa: Project Runeberg ·
