Sida 531
Montgomery 5. Robert August M.
3. Robert Nils Germund M. Cederhielm, den föregåendes son i hennes gifte med öfversten Josias M.-C. (f. 1785, d. 1825), godsegare, riksdagsoch kommunalman, f. 4 dec. 1820 i Stockholm, d. där 20 april 1888. M. blef student i Uppsala 1837, aflade 1839 kansliexamen och utnämndes 1841 till underlöjtnant vid Lifgardet till häst, men tog 1844 afsked för att egna sig åt vården af sina egendomar, bland dem det stora fideikommisset Segersjö i Närke. Alltsedan 1847 deltog M. i ridderskapets och adelns förhandlingar vid samtliga ståndsriksdagar, där han som medlem af statsutskottet fr. o. m. 1853 spelade en ingalunda obetydande roll. Efter den trots hans motstånd genomdrifna representationsförändringen var han fr. o. m. 1868 års riksdag till sin död led. af Första kammaren för Örebro län. Han blef äfven där 1868--70, 1872 samt 1885--87 anlitad för statsutskottet, men satt 1871 i konstitutionsutskottet samt vid urtima riksdagen s. å. och 1873 i de särskilda utskotten för försvarsfrågans ordnande, var statsrevisor 1858 och 1867 samt i många år led. af det förtroenderåd, som af Första kammaren utsågs på enskild väg för att uppgöra förslagslistor för utskottsvalen. Af sin starka sparsamhetsvänlighet förmåddes M. att i viss mån gå landtmannapartiet till mötes i dess kraf på grundskatternas afskrifning och förenklingar i förvaltningen. Rent politiskt afgjordt konservativ, var dock M. utpräglad frihandlare och lät 1887 sjuk bära sig upp i kammaren för att afge sin röst mot spannmålstullarnas återinförande. I hemorten var M. från 1864 ständig led. af landstinget, där han 1868 var vice ordf. samt 1869--70 och 1872--87 ordf. Förutom i styrelser för åtskilliga allmännyttiga företag verkade M. i flera af K. M:t tillsatta kommittéer: kommittéerna för lindring af rust- och rotehållares besvär (1867--68) och för stuteriväsendets ordnande (1868--69), skjutskommittén (1876--78), den stora skatteregleringskommittén (1879--83) samt kommittén för landtbruksundervisningens ordnande (1882--84), i hvilken kommitté M. var ordf. Som ordf. (sedan 1863) i nämnden för reglerandet af prästerskapets löner inom Örebro län såg han 1881 detta dryga arbete bringas till slut. M. blef 1868 led. och 1884 hedersled. af Landtbruksakademien samt 1882 hedersled. af Finska hushållningssällskapet. -- M:s äldste son, Hugo M.-C., f. 1 juli 1847 å Segersjö, anställd 1871 som attaché vid svensk-norska beskickningen i Rom, omkom 25 april 1872 under en lustfärd genom ett fall från Tiberius' klippa på Capri. Han hade 1871 utgett lofvande Dikter. - Dennes broder Robert M.-C. (f. 1851, vice häradshöfding 1880, kammarherre 1888) är efter faderns död innehafvare af fideikommisset. Han har utgett Dikter (1881 och 1895).
4. Gustaf Adolf M., krigare, ämbetsman, skriftställare, f. 7 maj 1790 i Kemi socken i Finland, d. 26 maj 1861 i Stockholm, tillhörde den 1774 i Sverige naturaliserade ättgrenen. Som underofficer (sedan 1809 som "tjänstgörande officer") deltog han med utmärkelse i 1808--09 års finska krig, bevistade den sandelsska fördelningens träffningar och blef i sept. 1809, för sitt välförhållande i striden vid Hörnefors (5 juli 1809), befordrad till löjtnant i armén. Under fälttåget i Norge 1814 tjänstgjorde han för det mesta vid generalmajor K. P. Gahns detachement och anmäldes till erhållande af guldmedalj. Som major vid Jämtlands fältjägarregemente lämnade M. 1821 den ord. krigstjänsten. 1835, vid sitt afskedstagande ur armén, erhöll han öfverstes n. h. o. v. Med stor energi och varmt intresse för den underlydande arbetarbefolkningens bästa förvaltade M. 1834--41 Gustafs och Karlbergs vid foten af Åreskutan belägna kopparverk. I nov. 1841 blef han vice och i mars 1842 ord. landshöfding i Jämtlands län, men var juni 1842--56 landshöfding i Västerbottens län. M. var en mycket originell personlighet, liflig till lynnet, rik på idéer och särskildt intresserad för humanitära frågor. Som skriftställare gjorde han sig bekant hufvudsakligen genom biografier öfver krigarna Eek, Edelstam och v. Vegesack, genom sina i "Journalen" för 1831 och 1832 publicerade anmärkningar till G. Adlersparres "Handlingar rör. Sveriges historia" samt genom sin Historia öfver kriget emellan Sverige och Ryssland åren 1808 och 1809 (2 dlr, med 7 kartor, 1842), den utförligaste redogörelse, som dittills från svensk sida utgetts rörande detta krig. Han utgaf äfven "Framledne riksrådet m. m. grefve Carl Gustaf Tessins dagbok 1757" (1824) samt uppsatte och var juli 1827--april 1828 redaktör af "Medborgerlig militaire tidning". 1823 blef han korresp. led. af Landtbruksakad. och 1829 led. af Krigsvet. akad.
5. Robert August M., den föregåendes brorson, finsk rättslärd, statsman, f. 29 juni 1834 i Kajana, d. 3 aug. 1898, blef student i Helsingfors 1852, filos. magister 1860 och juris utriusque kandidat 1863. Under den närmast följande tiden egnade han sig hufvudsakligen åt bankväsendet. 1864--67 var han led. af Föreningsbankens centralstyrelse och fungerade därunder tidtals som bankens verkställande direktör. 1869 blef M. juris utriusque licentiat och doktor samt 1870 professor i civil lagfarenhet och romersk rätt vid Helsingfors' universitet. Han var 1882--86 prokurator i senaten för Finland, därefter president i Vasa hofrätt. 1887 kallades M. till led. af senatens justitiedepartement, och 1888 valdes han af senaten till medlem af kommittén för finska ärenden i Petersburg. När Finlands nya strafflag olagligen suspenderades, afgick M. från senaten 13 dec. 1890 och lefde sedan som privatman.
Källa: Project Runeberg ·
