Sida 397
Mlawa, kretsstad i rysk-polska Plock
uppsamlar blodet från främre delen af jufret och löper omedelbart under huden på bukens undre yta i slingrande bukter fram emot bröstet, där den genom en (stundom 2 eller flera) öppning, mjölkhålet, går in i bukhålan och utmynnar i den inre bröstvenen. En grof mjölkåder, som under sitt lopp bildar en mängd slingrande bukter, och stora, rymliga mjölkhål, anses sedan gammalt som ett synnerligen godt mjölktecken. Genom en mängd undersökningar af mjölkådrornas beskaffenhet i samband med djurens verkliga afkastning har dock på senare tider påvisats, att något tillförlitligt samband dem emellan icke föreligger. Vid bedömande af mjölkådern bör äfven ihågkommas, att dess storlek aftar, allteftersom laktationen framskrider, och är därför under sintiden alltid jämförelsevis obetydlig; mjölkhålens storlek ger då en viss ledning, i det stora mjölkhål ange, att mjölkådrorna under laktationstiden äro stora, och betraktas därför alltid som godt mjölktecken. E. T. N.
Mjölkökande medel, med. Se Galactagoga.
Mjölmajs, bot. Se Majs, sp. 571.
Mjölmask, zool. Se Mjölbagge.
Mjölnarmatte, spelt. Se Mjölis.
Mjölne, nord. myt., försvenskning af Mjollner (se d. o.).
Mjölonbuske, Mjölonris, bot. Se Arctostaphylos och Ericaceæ.
Mjölsand. Se Mo 2.
Mjölskifling, bot. Se Clitopilus.
Mjölzeolit, miner. Se Laumontit.
Mjölöka. Se Mjöldryga.
Mjöndalen, järnvägsstation i Nedre-Eker härad, 11 km. v. om Drammen, centrum i ett rikt fabriksdistrikt med 1,600 inv. (1912). K. V. H.
Mjören, ö i Kattegatt mellan Orust och Tjörn, omgifven af Stegfjärden och Askeröfjärden. Den vackra, skogbevuxna ön, omkr. 12 kvkm., tillhör Valla socken, Tjörne härad. Genom en bro är den förenad med Tjörn; på norra sidan ligger Skåpesunds färjställe för öfverfart till Orust.
Mjörn, insjö i Västergötland, inom Kullings, Ale och Vätle härad, på omkr. 58 m. höjd ö. h. M. har en areal af 56 kvkm., en längd af 15,5 km. i n. ö.--s. v. och en bredd af 6 km. samt innehåller en mängd öar och holmar, af hvilka några äro bebodda. Vackra omgifningar. I s. v. reser sig det kala Vätlefjäll brant från sjöstranden. Sjön genomflytes af Säfveån och upptager från n. afloppet från sjön Anten. Ej långt från nordöstra stranden, nära Säfveåns inlopp i sjön, ligger staden Alingsås. A. G.*
Mjösen, Norges största insjö, 362,4 kvkm., 121 m. ö. h.; största djup 443 m. M:s längd i n. och s. omkr. 100 km., bredden i regel blott 2--3 km., mellan Hamar och Totenviken dock 16 km. Vid M. ligga de 3 "Mjösstäderna", Hamar i ö., Lillehammer i n. och Gjövik i v. M:s natursköna och omväxlande nejder -- Hedemarken med Ringsaker i ö., Toten med Vardal och Biri i v. -- tillhöra Norges bördigaste landtbruksdistrikt. M:s enda större ö är den vackra Helgön (18,5 kvkm.). På grund af M:s djup blir den isbelagd först sent på hösten -- stundom tillfryser den ej på hela vintern -- och har sin islossning lika sent på våren: i medeltal för 37 år 11 maj. I M. finnas omkr. 20 fiskarter, men blott fångsten af laxöring, sik och siklöja har betydelse. M. har sitt hufvudtillflöde genom (Gudbrands-) Laagen (se d. o.) och Mesna. Sitt aflopp har sjön genom Vormen till Glommen. Regleringen af detta aflopp, hvartill 1855--58 gjordes en början genom en af staten bekostad damm vid Vormens utlopp i Glommen, fortsattes 1906, då Glommens bruksegarförening erhöll regeringens tillstånd att i regleringssyfte expropriera vissa grund längs vattendragets stränder, så att M:s vattenstånd kunde höjas O,7 m. och Glommens vattenmassa under vinterns lågvatten ökas från 100 till 220 kbm. i sek. I stortinget väckte regeringens hållning i regleringsfrågan mycken opposition och framkallade starka partikonflikter. De nya regleringsarbetena blefvo färdiga i apr. 1912. K. V. H.
Mjösjöberget, ett 117 m. högt berg ö. om Boden.
Mjösund. Se Mjaasund.
Mjösvand [-vann]. Se Mösvand.
M. K., förkortning för medicine kandidat.
Mkani, bot. Se Allanblackia.
M'Kenna. Se Mac Kenna.
mkg., mek., förkortning för meterkilogram l. kilogrammeter (se d. o. samt k g m. och Effekt).
M'Kinlay, J. Se Mac Kinlay, sp. 374.
M'kullo (Monkullo), en liten by något öfver 1/2 timmes väg (4 eng. mil) från Massaua vid Röda hafvets kust i italienska kolonien Eritrea. 1877 öfverlämnades af dåv. egyptiske guvernören Charles Gordon ett område i denna bys omedelbara närhet till Evangeliska fosterlandsstiftelsens mission i Öst-Afrika. Den där uppförda stora missionsbyggnaden i två våningar med stora breda verandor nästan rundt om hela huset (färdig 1879) skyddar för den i dessa trakter nästan outhärdliga hettan (luftens medeltemperatur är 33° C.). Från 1879 blef M. centrum för den svenska östafrikanska missionen, och en församling växte fram, bestående nästan uteslutande af unga lärjungar från folken i det inre höglandet, dit man då icke kunde tränga fram. Där lades grunden till det omfattande evangeliska arbete, som f. n. pågår i Hamasén och inom den gamla etiopiska kyrkan, bland de tigretalande stammarna (Geleb, Kheren) i Kunama och Gallaland. M. har i detta afseende gjort skäl för sitt namn ( = allts moder). Under den svåra tid, som inträffade efter Gordons död, 26 jan. 1885, och Kartums fall, fingo missionärerna stor uppmuntran, då fregatten "Vanadis" 21 febr. 1885 anlöpte Massaua och dess chef hos därvarande italienske amiral utverkade skydd för missionen under de väntade oroligheterna. Då efter 1889 missionens tyngdpunkt förlades till höglandet, har M. alltmer förlorat betydelsen för missionsarbetet. Numera finns sedan flera år ingen europeisk missionär stationerad där. I dess kyrkogård hvilar bland andra B. P. Lundahl, som i vår östafrikanska mission bär namnet "fader Lundahl". A. K.
M. L., förkortning för medicine licentiat.
Mladá Boleslav. Se Bunzlau 2.
mlat., förkortning för medeltidslatinskt.
Mława [mωāva], kretsstad i rysk-polska guv. Plock, 8 km. från preussiska gränsen. 13,449 inv. (1897). Liflig handel. M., som anlades 1429, var
Källa: Project Runeberg ·
