Sida 565
Moresnet, område på belgisk-preussiska gränsen
luft- och solstudium och praktfull kolorit. Där spåras dessutom något af österländsk mystik, af fatalistiskt lugn. M. målade äfven förträffliga porträtt i bred och vacker behandling utan effektsökeri. Hans själfporträtt finns i Uffizierna. M:s inflytande på ett helt släkte af yngre målare var mycket stort; ej utan skäl har han blifvit kallad det moderna italienska måleriets fader. Han utnämndes 1886 till senator och var president för akademien och för konstindustrimuseet i Neapel. Efter hans död inköpte staten ett antal af hans efterlämnade målningar, som nu upptaga en särskild sal i museet för modern konst i Rom. Jfr monografi af P. Levi (1906). G-g N.
Morello [måre^lå], Federico, italiensk operasångare (tenor), f. i Palermo omkr. 1865, utbildade sig i sång för Tamberlick, debuterade på operascenen i Florens, uppträdde i flera italienska städer, fyra år vid Covent-garden-teatern i London, därefter i Budapest och var 1895--96 anställd som gäst vid k. operan i Stockholm, där han med framgång uppbar i synnerhet sådana roller som Pajazzo, José i "Carmen" och Otello, i kraft af sin lidelsefulla naturalism i framställningen, som företedde en god sammansmältning af sång och aktion. E. F-t.
Morelly [måroll], fransk författare från omkr. midten af 1700-talet, om hvars personliga öden man känner så godt som ingenting. Han var en förelöpare till kommunismen och utvecklade sina idéer i en större lärodikt på prosa: Naufrage des îles flottantes, ou la basiliade de Pilpaï (1753) och i synnerhet i Le code de la nature (1755), boken om hur en kollektivistisk stat skall naturenligt inrättas. Saint-Just, Babeuf och sannolikt äfven andra af franska revolutionens män påverkades däraf. Äfven senare, hos Fourier m. fl., finner man reminiscenser däraf. Jfr Lichtenberger, "Le socialisme au 18:e siècle" (1893).
Morelos [måre'lås]. 1. En af de centrala staterna i Mexico, s. ö. om staten Mexico, på sluttningen af Anahuacs platå. 7,082 kvkm. 179,594 inv. (1910). Landet tillhör tierra caliente, består af vulkaniska bergarter och når i vulkanen Popocatepetl 5,420 m. höjd. I de bördiga dalarna med tropiskt klimat odlas majs, sockerrör, ris och kaffe. Silfvergrufvor, marmor, alabaster och jaspis förekomma. Järnvägen Mexico--M. går till Jajutlan och utsänder en bibana till hufvudstaden, Cuernavaca. -- 2. Stad i nämnda stat, 130 km. s. ö. om Cuernavaca. 6,269 inv. (1900). Sockerrörsodling, 1 o. 2. (J. F. N.)
Morelos [måre^ås], José Maria, mexikansk frihetshjälte, f. 30 sept. 1765 i Valladolid (nu hufvudstad i staten Michoacan och efter M. kallad Morelia; se d. o.), var ursprungligen präst och slöt sig vid frihetskrigets första utbrott 1810 till resningens ledare, prästen M. Hidalgo, som varit M:s lärare. M. blef resningens ledare i södra Mexico, vann på 9 månader 22 segrar öfver regeringstrupperna, besegrades 1812 af general Calleja, men återupptog striden 1813, samlade en kongress, som 6 nov. s. å. utfärdade en oafhängighetsförklaring, och ryckte sedan med inemot 20,000 man mot Valladolid, där han emellertid (dec.) slogs tillbaka af general Iturbide. Efter nya strider blef M. under flykten tillfångatagen, dömdes till döden, beröfvades sin prästerliga värdighet och afrättades i en by utanför hufvudstaden Mexico 22 dec. 1815. Hans kvarlefvor flyttades 1826 högtidligt till katedralen i Mexico. M:s minne är i Mexico synnerligen vördadt, och hans namn bäres där af en stat samt af flera distrikt i andra stater. V. S-g.
Morelsjiki, religionssekt. Se Raskolniker.
More majorum, lat., efter fädernas sed.
Morén, Karl Gustaf, språkman, lexikograf, f. 1846, d. 1907, blef utan att aflägga ens studentexamen en framstående språkkännare och lärare. M. tjänstgjorde vid Tekniska skolan i Örebro 1872--1905. Bland hans arbeten må nämnas Engelskt konstruktionslexikon (1872), Läsebok i engelska språket (1873), Tysk läsebok (1875), Engelsk elementarkurs (1891), Engelsk läsebok (1892, 1893), Engelsk teknisk litteratur (1892), "Nycklar" och ordböcker till tyska, franska och engelska mästerskapssystemen, Svenskt-engelskt parlörlexikon (1891), Tyskt konstruktionslexikon med bihang (1889; 2:a uppl. 1905), skolupplagor af moderna tyska och engelska författare m. m. M. har gjort en betydande insats i den moderna språkundervisningen i de svenska skolorna. J. C.
Morena, Sierra [må- -ä'rra], "Svarta berget" (på grund af sin mörkgröna vegetation), centrala delen af det s. k. Marianska bergsystemet (se d. o.).
Morendo [måre'ndå; it., "döende"], mus., likbetydande med det yttersta diminuendo jämte lindrigt ritardando. A. L.*
Moreno [mårénå], Garcia, president i Ecuador, mördad 1875; se Ecuador, sp. 1823.
Morer, eg. invånarna i Mauretanien, sedan i allmänhet personer tillhörande mörka raser. Särskildt betecknas med detta namn de muhammedanske invånarna i Nord-Afrika, hvaremot med negrer förstås de hedniske infödingarna i Central- och Syd-Afrika.
Mores (genit. morum, lat. plur. af mos, sed), goda seder (sedlighet). Lära någon mores, tvinga någon att iakttaga ordning och skick, tillrättavisa, läxa upp. -- Castigat ridendo mores, lat., "den tuktar sederna genom löje", ett uttryck, som ofta fälles om skådebanan och komedien samt härstammar från fransmannan J. de Santeul (d. 1697). -- Custos morum, eg. sedeväktare. Se Custos. -- O tempora! O mores! lat., o tider, o seder!, ett af Cicero ofta i första talet mot Catilina nyttjadt uttryck.
Moresby-öarna [må'sbi-], brittisk ögrupp vid sydöstra spetsen af Nya Guinea, 504 kvkm., består af öarna Moresby, 190 kvkm., Basilisk l. Murilyan, 90 kvkm., Hayter, 55 kvkm., samt den lilla, men viktiga Dinner Island l. Samarai, med god hamn, samt 61 holmar. (J. F. N.)
Moresca. Se Morisca.
Moresk. Se Arabesk.
Moresnet [må'-], ett litet område på belgisk-preussiska gränsen, 7 km. s. v. om Aachen, hörde förr till Österrikiska Belgien, 1793--1814 till Frankrike och är sedan 1814 delvis neutralt och genom fördrag 16 juni 1816 deladt i tre delar: belgiska M. (1,079 inv. 1901), preussiska M. (559 inv. 1900) och det neutrala M. (337 har, 3,433 inv. 1901, hvaraf 1,470 preussiska statsborgare), äfven kalladt Kelmis l. Kalmis. Det neutrala
Källa: Project Runeberg ·
