Sida 729
Murtensjön, insjö i Schweiz
i Edinburgh samt vid andra europeiska universitet. Han har blifvit mest känd som medlem af den stora engelska världshafsexpeditionen med "Challenger" (se d. o.) 1872--76. Chef för denna expeditions vetenskapliga undersökningar efter sir Wyville Thomsons bortgång, trädde M. i spetsen för den stab af forskare, som bearbetat det rika materialet, och blef utgifvare af "Reports of the scientific results of the voyage of H. M. S. Challenger" (1882--96). Själf har han bidragit med den allmänna berättelsen om expeditionen samt med "Report on the deep-sea deposits". Han tog 1910 del i ledningen af den med fartyget "Michael Sars" företagna fysiologiska och biologiska undersökningen i norra Atlanten. Han har dessutom utfört ett stort antal hydrografiska och hydrobiologiska undersökningar, särskildt sedan 1897 rörande Skottland; resultaten af de sistnämnda äro nedlagda i "Report on the scientific results of a bathymetrical survey of the fresh water lochs of Scotland" (6 bd, afslutadt 1910). Han var Storbritanniens ombud vid den internationella hydrografisk-biologiska kongressen i Stockholm 1899 och mottog där personligen 1912 Vega-medaljen. Han är led. bl. a. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1912). L-e.
Murree [ma'ri], stad och sanatorium i Indien, distriktet Rawalpindi (Punjab), 2,291 m. ö. h., nära gränsen mot Kashmir. 1,844 inv. (1901), oberäknadt sommargäster, som sannolikt uppgå till 10,000. Asyl för barn af europeiska soldater i Indien. Som officiellt sommarresidens har M. för länge sedan ersatts af Simla. J. F. N.
Murrhinska kärl (lat. vasa murrhina), af Plinius och andra latinska författare omtalade, mycket dyrbara och af kejsartidens lyxälskande romare högeligen eftersökta kärl, dryckesbägare, skålar o. d., som infördes till Rom från Indien. De voro förfärdigade af murrha, ett ord af oviss betydelse, hvilket af somliga antagits beteckna porslin, men som med vida större sannolikhet torde ha varit någon rikt färgskimrande fält- eller fluorspat. Plinius berättar, att romarna i glas efterbildade dessa murrhinska kärl. Upk.*
Murrill [ma'ril], William Alphonso, amerikansk mykolog, f. 13 okt. 1869 i Campbell, Virginia, biträdande direktör för New Yorks botaniska trädgård, grundläggare af tidskriften "Mycologia" (1909), en fortsättning af den 1885 af W. A. Kellerman, J. B. Ellis och B. M. Everhart uppsatta "Journal of mycology". M. har för mykologiska studier (speciellt af hymenomyceterna) besökt flera länder både i Amerika och Europa (äfven Sverige) och publicerat åtskilliga afhandlingar, bland hvilka må nämnas The Polyporaceæ of North America. C. Lmn.
Murrumbidgee [ma'rambidji], flod i Australien, biflod (fr. h.) till Murray, upprinner i Maneroo-bergen i Nya Syd-Wales, flyter först åt n., därefter åt v. genom vidsträckta betesmarker samt förenar sig, sedan den fr. h. mottagit den grunda Lachlan, med Murray. Längd omkr. 2,070 km. Vid högvatten är M. segelbar för ångbåtar till Waggawagga, tidvis till Gundagai. J. F. N.
Mursa, romersk koloni. Se Esseg.
Mursalt (grek. afronitron, lat. aphronitrum) benämner man vanligen de salter, som bildas på åtskilliga stenarter i form af ett hvitt beslag eller ett smutsigt, i fuktig luft sönderflytande öfverdrag. Salterna uppkomma på murverk oftast genom närvaron af ruttnande organiska ämnen, men äfven af dåliga materialier (t. ex. sten, som innehåller lösliga salter, eller mursand, som är förorenad af salter) eller genom en murs förtidiga afputsning. Mursaltet, som utgöres af kristallisationer af salpetersyrad kalk, svafvelsyradt eller kolsyradt natron, klornatrium, kolsyradt kali eller klorkalium, griper vanligen omkring sig och kan verka förstörande ej blott på putsen, på tapeter och på andra väggbeklädnader, utan äfven på stenen och murbruket samt orsakar kall, unken och osund utdunstning, hvarför man alltid bör söka förekomma dess bildande eller, om detta ej kunnat göras, omsorgsfullt och utan dröjsmål rengöra alla angripna ställen; mera skadade stenar och puts böra ersättas. L. W:son M.
Murschid (Mursjid), arab., ledare, lärare, särskildt föreståndare för ett religiöst brödraskap i Orienten. K. V. Z.
Murshidabad, Moorshedabad [möojidä-bä'd]. 1. Distrikt i kejsardömet Indien, presidency division af Bengalen, begränsadt i n. af Ganges och genomflutet af dess mynningsarm Bhagirathi. 5,550 kvkm. 1,333,184 inv. (1901). Hufvudstad Berhampur (24,397 inv. 1901). -- 2. Stad i ofvannämnda distrikt, på vänstra stranden af Bhagirathi. 15,186 inv. (1901), med Azimganj på andra sidan floden 28,557 inv. Liflig handel, i synnerhet med guld-, silfveroch elfenbensartiklar, som med stor skicklighet tillverkas i staden. M. var under 1700-talet (till 1772) Bengalens hufvudstad och är ännu säte för den engelske pensionären navaben af M. Hans palats (från 1837) är en ståtlig byggnad i italiensk stil. 1 o. 2. (J. F. N.)
Mursinsk, ädelstensgrufvor i ryska guv. Perm, ö. om Ural, vid floden Neiva.
Mursjid. Se Murschid.
Mursuk (Murzuk), hufvudstad i prov. Fessan (se d. o.), i Tripolis, i en sänka (500 m. ö. h.) vid den från Tripolis till Sudan förande karavanvägen (25° 55' n. br., 14° 10' ö. lgd). Staden upptar en yta af 3 kvkm., är omgifven af höga murar, som omsluta kasba med kaserner och moskéer. Omkr. 7,000 inv. (enl. Nachtigal), som tillhöra olika stammar och förfärdiga lädervaror, väfnader (bl. a. s. k. M.-mattor) samt drifva handel (äfven slafhandel). Telegraf till Tripolis. J. F. N.
Mursvalan, zool. Se Seglarna.
Murtana, stad i Mindre Asien. Om dess läge se Perge.
Murten [mo^-]1, fr. Morat, stad i schweiziska kantonen Fribourg, vid östra sidan af Murtensjön, 27 km. v. om Bern. 2,290 inv. (1900). M. är omgifvet med murar, har tillverkning af ur, cigarrer, absint och "kirschwasser". Vid M. slogo schweizarna i grund hertig Karl den djärfve af Burgund 22 juni 1476. En 18 m. hög marmorobelisk restes 1822 på slagfältet. 2,5 km. s. om M., och på 400:e årsdagen af segern, 22 juni 1876, firades där en allmän schweizisk jubelfest. (J. F. N.)
Murtensjön [mo'r-], fr. Lac de Morat, lat. Lacus aventicensis, under medeltiden Uecht-see, insjö i västra Schweiz, delad emellan kantonerna Vaud och Fribourg, är 22,9 kvkm. i areal, 9,5 km. lång och 3 km. bred, högst 49 m. djup, ligger 432,6
Källa: Project Runeberg ·
