Sida 201
Meyer, Ernst
Meyer, Karl Anton, rysk botanist, f. 1 apr. 1795 i Vitebsk, d. 24 febr. 1855 i Petersburg som föreståndare för botaniska trädgården i Petersburg, deltog i Ledebours resa till Altai och företog en forskningsfärd till Kaukasus 1829--30. Medarbetare i Ledebours "Flora altaica" (1829--34) och förf. till flera viktiga arbeten öfver Rysslands och Kaukasiens flora.
C. Lmn.
Meyer [ma'jer]. 1. Joseph M., tysk bokförläggare och skapare af industriella företag, f. 1790 i Gotha, d. 1850, var 1810--19 köpman i London, grundlade 1820 i sin fädernestad en förlagsbokhandel, "Bibliographisches institut", och öfverflyttade 1828 med denna till Hildburghausen. Ur hans storartade förlagsverksamhet utgingo bl. a. en mängd olika bibelupplagor, ett bibliotek af äldre tyska klassiker, ett folkbibliotek för naturkunnighet, ett historiskt bibliotek, åtskilliga kartverk och konstgallerier, det frisinnade illustrerade arbetet "Universum" (40 bd, 1833--63), som på 1830-talet hade 80,000 abonnenter och efter hand utkom på 12 språk, samt "Das grosse conversationslexicon für die gebildeten stände" (52 bd, 1840--55). M. kan sägas ha infört bruket af subskription i stor skala och af förlagsartiklars utgifning häftevis. Han inlade äfven stora förtjänster om befordrandet af inhemsk tysk industri, i synnerhet järnindustri, samt om järnvägsanläggningar. I politiken sympatiserade han med 1818 års rörelser. -- 2. Heinrich August Wilhelm M., den föregåendes broder, tysk luthersk teolog, exeget, f. 1800 i Gotha, d. 1873, var från 1841 konsistorialråd i Hannover samt tillika superintendent och pastor vid Neustadt-kyrkan där. Han befordrades 1861 till öfverkonsistorialråd och drog sig 1865 tillbaka till det enskilda lifvet. Bland M:s arbeten märkas hans edition och öfv. af nya testamentet (1829), hans edition af den lutherska kyrkans symboliska böcker (1830) och framför alla hans mycket värderade verk Kritisch-exegetischer kommentar zum Neuen testament (1832 ff.) i fortsättningen med biträde af teologerna Huther, Düsterdieck och Lünemann; enskilda band ha utgetts i en mängd nya upplagor, dels af M. själf, dels, efter hans död, af Wendt, B. och J. Weiss, Heinrici, Beyschlag, Siefert, E. Haupt m. fl. M. var till sin teologiska riktning supranaturalist, men bemödade sig om att, fri från dogmatiska förutsättningar, ge en strängt grammatisk-historisk tolkning af bibelordet. M:s kommentar, som ännu behåller sitt gamla namn, ehuru andra, framför allt B. Weiss, satt en mera modern prägel på den, har utöfvat betydande inflytande ej blott i Tyskland, utan ock långt utanför dess gränser, ej minst i Sverige. Den öfversattes till engelska redan 1845. -- 3. Hermann Julius M., son till M. 1, f. 1826 i Gotha, d. 1909, öfvertog efter fadern bokförlagsaffären, hvars ledning han först 1886 öfverlämnade åt sina två äldsta söner. 1874 flyttade han den till Leipzig, där den utvidgats i flera riktningar, i synnerhet på det lexikaliska området. Han utgaf "Neues konversationslexikon für alle stände" (15 bd; 1857--60; 6:e uppl. under titeln "Meyers grosses konversations-lexikon", 20 bd, 1902--08, jämte "Ergänzungen" i 1 bd, 1909, och "Jahres-supplement" 1910 ff.), "Meyers handlexikon des allgemeinen wissens" (1870--72; 3:e uppl. 1833) samt en serie "Fachlexika" (1882 ff.). Bland M:s förlagsartiklar märkas äfven "Reisebücher" och "Klassiker-bibliothek" (omfattande de flesta af världslitteraturens mest framstående arbeten) samt Brehms "Illustriertes thierleben", till hvilket arbete sluter sig "Allgemeine naturkunde" (1885 ff.). Sedan M. lämnat förlagsbokhandeln, egnade han sig uteslutande åt att söka praktiskt lösa sociala problem. Han stiftade och ledde en stor förening för byggande af billiga arbetarbostäder i Leipzig, som tack vare hans energi och praktiska blick haft storartad framgång (se Arbetarbostäder, sp. 1314). -- 4. Hans M., den föregåendes son, förläggare och forskningsresande, f. 1858, öfvertog, sedan han promoverats till filos. doktor, jämte sin bror Arndt M. 1886 ledningen af "Bibliographisches institut". M. har företagit ett stort antal vidsträckta resor, bl. a. till Syd-Afrika, var den förste, som besteg Kilima-ndjaros högsta topp, studerade 1903 Ecuadors glaciärer och har skildrat sina färder i Zum schneedom des Kilimandscharo (1888), Ostafrikanische gletscherfahrten (1890), Die insel Tenerife (1896), Der Kilimandjaro (1900), Die eisenbahnen im tropischen Afrika (1902), Reisen im hochland von Ecuador (1904) och Die eiszeit in den tropen (s. å.). M. är led. af tyska kolonialrådet sedan 1901, juris och filos. hedersdoktor samt har utnämnts till professor och geheimehofråd. Under hans chefstid har förlaget utvidgats med bl. a. "Meyers volksbücher", "Meyers sprachführer", Sievers' "Allgemeine länderkunde", en serie litteraturhistorier m. m. -- 5. Hermann M., den föregåendes broder, forskningsresande, f. 1871, har företagit två längre resor i Brasilien 1895--97 och 1898--1900, hvilka han skildrat i Tagebuch meiner Brasilienreise (1897) och Meine reise nach den deutschen kolonien in Rio Grande do Sul (1899). För att understödja de tyske utvandrarna i Brasilien och vidmakthålla deras tyskhet har M. grundlagt kolonier där, för hvilka han bekostat kyrkor, skolor o. s. v. 1903 inträdde han i förlagsfirman.
2. (E. S--e.)
Meyer [me'jer], Ernst, dansk målare, f. 11 maj 1797 i Altona, d. 31 jan. 1861 i Rom, kom till Köpenhamn 1812 och blef elev vid konstakademien, rönte där inflytande af Eckersberg, reste så till München, stannade där i tre år, var elev af Cornelius och målade romantiska medeltidsämnen, kom till Rom 1824 och fann där den motivkrets, som bäst lämpade sig för hans utåtvända, lefnadsglada sinne. Italienskt folklif, brokiga dräkter, lustiga typer målade och tecknade han, såsom präster, munkar, fiskare och glada, vackra flickor. Hans kvickhet och under alla förhållanden strålande lynne gjorde honom till en medelpunkt i danska och tyska konstnärskretsar. En muskelsjukdom, som tvang honom att gå på kryckor, förtog
Källa: Project Runeberg ·
