Sida 33
Meliboea 2. Astron., en småplanet
Dessa s. k. meletianer kommo efter Meletios' död (omkr. 325) i skarp strid med Athanasius, hvars val till biskop efter Alexander de sökte förhindra och hvars afsättning 335 väsentligen berodde på deras inflytande. Det meletianska partiet synes ha fortlefvat i Egypten ända till midten af 400-talet. -- 2. Stridigheterna i Antiokia togo sin begynnelse redan i och med att biskop Eustathios i Antiokia, som i sin åskådning stod Athanasius nära, afsattes 330, men till en egentlig schism kom det dock först under tiden för Meletios' från Antiokia episkopat (361--381, med tre i förvisning tillbragta afbrott). Läget komplicerades däraf, att Meletios, som urspr. tillsatts under inflytande af en starkt arianiserande riktning, som stod de dåv. hofkretsarna nära, strax efter sitt tillträde gaf uttryck åt en uppfattning, som mera närmade sig till Athanasius' åskådning, och småningom blef en af hufvudmännen för det s. k. "homoiusianska" mellanpartiet, hvilket efter att ha enats med Athanasius slutligen lyckades få sin tolkning af de nicenska lärobestämmelserna erkänd som den ortodoxa. Mot Meletios stodo nu under större delen af hans episkopat dels den af hans forna anhängare till hans efterträdare valde, utprägladt arianske Euzoius, dels den af de strängare athanasianskt sinnade eustathianerna insatte Paulinus. Schismen fick vida mer än lokal betydelse därigenom, att frågan om Meletios' erkännande som rättmätig biskop försvårande spelade in i de hela kyrkan omfattande läroförhandlingarna mellan det nya mellanpartiet och den äldre ortodoxt athanasianska riktningen. Ännu vid Meletios' död (381, under den af honom ledda 2:a ekumeniska synoden i Konstantinopel) var denna fråga ej slutgiltigt afgjord. Fullt bilagd blef schismen först 415 under hans tredje efterträdare, Alexander. E. Bg.
Meletios, biskopar. Se Meletianska schismen.
Mel ex aere, bot. Se Alhagi maurorum.
Melfi, stad i italienska prov. Potenza, på en lavakulle vid foten af den slocknade vulkanen Vulture. 14,547 inv. (1901). Biskopssäte. Stadens murar och torn ha trotsat alla jordskalf, som hemsökt staden, men vid jordbäfningen 1851 instörtade hela öfre staden jämte den 1155 grundlagda katedralen, hvilken sedermera återuppbyggts i moderniserad gestalt. En af normanderna uppförd fästning förändrades till palats af familjen Doria, som egt den sedan Karl V:s tid. Stadens ålder är okänd. Påfven Nikolaus II förlänade på ett möte i M., det normandiska Apuliens starkt befästa hufvudstad, hertig Rob. Guiscard med Apulien, Kalabrien och Sicilien och Rikard med Capua och mottog länsed af dem. 1528 stormades staden af Foix de Lautrec, hvarvid 18,000 af stadens befolkning sägas ha dödats. (J. F. N.)
Melfort [me'lf8t], earl af. Se Drummond 3, sp. 902.
Melgarejo [-re'chå], Mariano, president i republiken Bolivia 1865--71, f. 18 april 1818 i Cochabamba, d. 23 nov. 1871 i Lima (Peru), dit han tagit sin tillflykt, sedan han i juni s. å. störtats af öfverste Morales. Se vidare Bolivia, sp. 1010.
Melhus, härad och socken i Söndre Trondhjems amt, Norge. 118,91 kvm. 2,544 inv. (1910; 2,324 år 1900). M. är ett jordbruks- och skogsdistrikt kring Gulelvens nedre lopp. I M. lågo de historiskt bekanta gårdarna Gimsar, Einar Tambaskälfvers fädernegård, Rimul (Romol), där Haakon Ladejarl dräptes, och Melhus (fno. Meðalhus), där i förhistorisk tid sannolikt fanns ett fylkestempel. Längs Gulas östra strand går Trondhjem--Hamar (Röros-)banan. Sågverk, kvarnar, 3 mejerier och en 1841 upprättad sparbank. K. V. H.
Meli, Giovanni, siciliansk skald, f. 1740 i Palermo, d. 1815 som professor i kemi där, diktade på sin fäderneös munart ekloger, idyller och anakreontiska sånger, fulla af solig glädje och ett verkligt grekiskt behag. Såväl i val af ämnen som hvad form och poetisk inspiration beträffar är M. dock för lärd för att bli verklig folkskald. Med skiftande framgång skref han elegier, epistlar, canzoner, fabler och satirer samt de större komiska dikterna La fata galanti (Den goda fen), Don Chisciotti och satiren L'Origini di lu munnu (Världens skapelse). Samlingar af hans mycket svåröfversättliga dikter äro öfverflyttade till it. af G. Gazzino (1858) och till ty. af F. Gregorovius (1856; 2:a uppl. 1886). M:s arbeten utgåfvos i 7 bd 1814 (6:e uppl. 1857). Se arbeten om M. af Natoli (1884), Pipitone (1898) och Navanteri .(1904). (H. N.)
Melia Azedarach L., bot. Se Meliaceæ.
Meliaceæ, Meliacéer, bot., växtfamilj af serien Geraniales med omkr. 550 träd, buskar eller mera sällan örter med vanligen pardelade blad utan stipler förekommande i tropikerna, i synnerhet i Syd-Amerika och i indomalajiska området. Blommorna äro oftast tvåkönade, aktinomorfa, ståndarna äro oftast förenade med strängarna till ett rör. Frukten är kapsel med ofta vingade frön, bär eller stenfrukt. Familjen indelas i 3 underfamiljer: Cedreloideæ, med fria ståndare, Swietenioideæ med sammanvuxna ståndare och vingade frön och Melioideæ med sammanvuxna ståndare och ovingade frön. Familjen innehåller många nyttiga arter. Värdefulla träslag erhållas af Cedrela (sockerkistträ, cigarrlådträ), Chukrasia (se d. o.), Swietenia, Khaya, Toona och Ptæroxylon, som lämna olika slags mahogny. Fett eller olja erhålles ur fröna af Carapa- (karapafett, som användes i tvålfabrikationen) och Xylocarpus-arter, af Azadirachta indica (margosaolja), Melia Azedarach m. fl. Barken af Toona febrifuga, Soymida febrifuga och Azadirachta indica (margosabark) användes som febermedel. Välsmakande frukter ha Lansium domesticum (dukus), Sandoricum indicum m. fl. Som prydnadsväxt odlas Melia Azedarach allmänt i varmare trakter, äfven vid Medelhafvet. G. L-m.
Meliacéer, bot. Se Meliaceæ.
Melianthaceæ, bot., växtfamilj af serien Sapindales med 17 träd och buskar med strödda, vanligen parbladigt delade blad och stora, zygomorfa blommor i klasar, förekommande i tropiska Afrika. Frukten är kapsel. Som prydnadsväxt odlas Melianthus major, en i Kaplandet inhemsk buske med vackra brunröda blommor och blågröna blad, hvilkas lukt påminner om kalfstek. G. L-m.
Melibœa [-bea]. 1. (Grek. Meliboia). Se Chloris. -- 2. Astron., en af småplaneterna.
Källa: Project Runeberg ·
