Sida 235
Midtelkolonn, krigsv. Se Kolonn
genom afskrufvande af slutstycket o. d. Resultatet af undersökningen, som framlades 1894, ledde till ingen åtgärd.
Midnatt, astron., det tidsmoment, då solen befinner sig i meridianen i undre kulmination eller, för oss, norr om zenit. Betydelsen af benämningarna sann midnatt och medelmidnatt inses genom jämförelse med de i afseende på middag (se d. o.) brukade benämningarna. Midnatten infaller 12 timmar före eller efter middagen. Endast för orter med stor latitud (se Bredd 1) kan solen vid midnatten vara synlig öfver horisonten och då endast under en kortare del af året, kring midsommaren. E. J. (B-d.)
Midnattsförbättring, astron. Se Korresponderande höjder.
Midnattssol, astron., solen, sedd i meridianen i undre kulmination, d. v. s. under polen eller i norr. Jfr Cirkumpolarstjärna och Midnatt. E. J. (B-d.)
Midolin, boktr., en frakturstil, som genom sina afrundade former närmar sig antikvastilen och nyttjas till rubriker. Ex.:
Midrasch (hebr., plur. midraschim; forskning, utläggning), ett slags till rabbinska litteraturen hörande, fri och ofta allegorisk förklaring af den gammaltestamentliga texten, bestående i dennas homiletiska bearbetning jämte inflickade berättelser, sagor och liknelser. Midraschim äro skrifna på en hebreiska, som är starkt uppblandad med arabiska, persiska, latinska och (särskildt) grekiska ord. De ega, i likhet med haggada (se d. o.), väl en didaktisk-uppbygglig, men icke någon legislativ betydelse för judarnas religiösa lif. Man eger 40--50 större och mindre midraschsamlingar, som kommit till stånd emellan 3:e och 14:e årh. e. Kr. Bland dem förtjäna följande framhållas. Mechilta ("mått", "form") afhandlar 2:a Mos., Sifra ("boken") 3:e Mos. och Sifre ("böckerna") 4:e och 5:e Mos. Tanchuma (förf. af R. Tanchum ben Abba på 300-talet; äldsta uppl. 1520--22) omfattar alla 5 Moseböckerna, Rabboth (den mest kommenterade af alla; äldsta uppl. 1512--20) såväl de 5 Mos. som Salomos predikare, Ruts bok, Esters bok, Jeremias' klagovisor och Höga visan. Namnet Pessikta ("afdelning") bäres af två midrasch-samlingar (utg. 1868, 1880), hvilka innehålla betraktelser öfver årets viktigaste sabbater, och en tredje, äfven kallad Lekach tob (1546; senaste uppl. 1880), hvilken sträcker sig öfver samma område som den ofvannämnda "Rabboth". Omfångsrikast af alla är Jalkut Schimoni (författad af en predikant Simon från Frankfurt a. M., på 1200- eller 1300-talet, 1521--27, senaste uppl. 1898), en utläggning af G. T:s samtliga böcker, som utgör en outtömlig haggadisk uppslagsbok för judiska predikanter. Midrasch-samlingar äro utgifna af A. Jellinek ("Bet ha-midrasch", 6 bd, 1853--77) och i tysk öfv. af A. Wünsche ("Bibliotheca rabbinica", 34 hftn, 1880--85). Jfr L. Zunz, "Die gottesdienstlichen vorträge der juden" (1832). L. L.*
Midshipman [miMjipmen], eng. (i dagligt tal förk. till mid l. middy), sjöv., i England och Nord-Amerika benämning på äldre sjökadett. Namnet kommer däraf, att enligt gammal häfd rangordningen ombord berättigade endast officerarna att vistas akterut, hvaremot underofficerares och kadetters plats var midskepps och gemenskapens för-ut: "för om masten" (stormasten). Midshipmannen motsvarar ungefär äldre sjökadett vid svenska sjökrigsskolan. L. H.*
Midskeppssektion, skpsb., är en af fartygets hufvudritningar och utgör en vertikal tvärskeppssektion af fartyget midskepps. På denna ritning böra materialdimensionerna utskrifvas, då den begagnade skalan sådant medger. C. K. S.
Midskogsforsen. Se Indalsälfven, sp. 467.
Midsomer Norton [miMsamo nå'tnj, stad i engelska grefsk. Somerset, 20 km. s. v. om Bath. 5,809 inv. (1901). Stenkolsgrufvor.
Midsommardagen, Johannes döparens dag (da. o. no. Sankt Hansdag, ty. Johannistag, fr. La Saint-Jean), 24 juni, firas af rom.-katolska kyrkan samt i Sverige och Finland till minne af Johannes döparens födelse. Denna kyrkofest anses ha blifvit införd omkr. midten af 400-talet, således ungefär ett århundrade efter det att kyrkan börjat fira juldagen som Jesu födelsedag. Den förlades till 24 juni, emedan Johannes döparen, enl. Lukas, föddes sex månader före Jesus. Döparens dag kallas i Sverige vanligen Midsommardagen därför, att den infaller vid sommarsolståndet; och då i vårt land sommaren just vid den tiden födes på nytt, har man där till det egentliga ämnet för dagens firande tillagt ett nytt: Guds uppenbarelse i naturen. Midsommardagen är i Sverige ej endast helgdag, den är af forno jämväl en allmän folkfest, som tager sin början aftonen förut (midsommaraftonen). Då prydas husen utan och innan med löf och blommor, då dansas kring "majstången" (se d. o.), och i Stockholm hålles då t. o. m. en särskild marknad ("löfmarknaden") för löfruskor och barnleksaker. Under midsommarnatten tändes förr allmänt och tändas ännu på sina ställen, t. ex. i Bohuslän, eldar (såsom bruket fortfarande är mångenstädes i andra länder), hvilka väl äro att anse som kvarlefvor från en längst förfluten tids solkult. Den natten plockar ungmön blommor af nio slag, som hon lägger under hufvudgärden för att i drömmen få se "sin tillkommande", eller ock vinner hon denna sin önskan, om hon under tystnad och i ensamhet genomvakar midsommarnatten i det fria. -- I Sverige egde Johannes döparens dag under en kortare tid en alldeles särskild betydelse. Sedan nämligen det i Stockholm vid midsommartiden 1756 gjorda revolutionsförsöket till konungamaktens utvidgning misslyckats, förordnades genom k. br. af 26 juni s. å. (förnyadt 5 juli 1758), att en tacksägelsegudstjänst allt framgent skulle firas på Midsommardagen till minne af frihetens bevarande. Denna förordning upphäfdes genom k. kung. 21 aug. 1765.
Midsommarkransen. Se Liljeholmen, sp. 505.
Midsommarsblomster, bot., namn på Geranium silvaticum.
Miðsvetrarnótt ("midvinternatten"), fno. Se Höknatt, sp. 257.
Midtbandslist, bygnk. Se Cimaise, sp. 320.
Midtelbrocksbesättning, mek. Se Lås, sp. 156.
Midtelkolonn, krigsv. Se Kolonn, sp. 597.
Källa: Project Runeberg ·
