Sida 29
Meleagrinae, Kalkonerna, zool.
i förbindelse med Orkedalsbanan till Trondhjem. Se E. Stören, "M. gjennem det 19. aarh. Essay i antropologi og folkehygiene" (2 bd, 1902--08). K. V. H.
Melder (lat. meldi), folkstam. Se Meaux.
Meldercreutz [-kröjts], Jonas, matematiker, son till domprosten i Uppsala Lars Molin och för faderns förtjänster, jämte sina syskon, adlad 1719, f. 22 apr. 1715 i Uppsala, d. 21 maj 1785 i Frebbenby på Åland, åtföljde 1736 de franske astronomerna vid deras gradmätning i Lappland, blef löjtnant vid Fortifikationen 1742 och kapten 1746 samt utnämndes till professor i matematik i Uppsala 1751, från hvilken befattning han 1772 erhöll afsked med bibehållande af lönen. Han sysselsatte sig sedan med skötande af sina många egendomar, af hvilka en (Meldersteins bruk, se nästa art.) var belägen i Norrbottens län och ett par i Finland. Han var sedan 1739 led. af Vet. akad. -- Resultaten af M:s vetenskapliga författarverksamhet äro nedlagda dels i några uppsatser i Vet. akad:s handlingar, dels i 16 disputationer, för hvilka han presiderat. De förra utgöras af bl. a. ett par små uppsatser om mätning af afstånd genom ljudsignaler och om formen på öppningen hos en sprungen mina. Disputationerna behandla flera olika matematiska frågor. Bland dem må nämnas Descriptio curvarum geometricarum per puncta data (1754) och De summatione seriei reciprocæ e quadratis numerorum naturalium (1755), hvilka, utan att innehålla något originellt, likväl vittna om, att M. (förutsatt att han verkligen var författaren) tagit kännedom om den samtida hithörande utländska litteraturen.
Melderstein, bruksegendom i Råneå socken, Norrbottens län, vid Råne älf, omkr. 10 km. ofvanför Råneå kyrkoby. M:s bruk och Strömsunds masugn anlades af bruksdirektören A. Steinholtz, som 1738 tillhandlade sig de kapten Karl Tingvall meddelade privilegierna på bruksanläggning i dessa trakter, och J. Meldercreutz (se d. o.) blef 1740 medintressent i och 1744 ensam egare af dessa bruksegendomar. 1753 upplätos genom k. br. 20 aug. ofantliga områden, stora som furstendömen, mellan Kalix och Lule älfvar och 3 mil bortom Gällivare malmberg till "odlingsdistrikt" åt M:s bruksegare. 1799 köptes bruksegendomarna af S. G. Hermelin, som redan förut inmutat järnmalmsfälten vid Ruotevare och Gällivare samt fått åt sig upplåtna stora områden inom dåv. Luleå och Jokkmokks socknar till stöd för sina masugnsanläggningar. M. och Strömsund såldes 1814 af hans kreditorer till rådman A. Lythræus, hvilken 1825 öfverlät sin eganderätt till Karl XIV Johan, som äfven kom i besittning af de af generalmajor Louis de Camps anlagda Hvitåfors stångjärnsverk och Afvafors masugn. Jämte Gällivareverken försåldes dessa s. k. Råneverken af konung Oskar I och bytte sedan flera gånger om egare; nu äro alla nedlagda och fastigheterna fördelade på många egare. M., 3 l/16 mtl, jämte såg, tax. till 74,500 kr., tillhörde enl. 1911 års tax.-längd grosshandl. K. Kihlbaums i Sundsvall stärbhus. (Jfr E. Ekman, "Meldersteins bruk", 1785.)
Meldis, stad. Se Meaux.
Meldola, stad i italienska prov. Forli (Emilien), vid Ronco, 13 km. s. om Forli. 3,427 inv. (1901; som kommun 6,904). Gymnasium. Borgruiner och rester af en romersk akvedukt.
Meldolas blått, Naftylenblått, Naftolblått R, Bomullsblått R, kem., ett blått färgämne, uppkalladt efter dess upptäckare, kemisten Meldola, är dimetylnaftofenazin klorid och framställes af saltsur nitrosodimetylanilin och β-naftol.
H. E.
Meldolla (Meldola, Medola, Medula), Andrea, kallad Schiavone ("slavoniern"), italiensk målare och etsare af den venezianska skolan, f. 1522 i Dalmatien, d. 1582 i Venezia, hade utbildat sig under inflytande af Tizian, i hvars ateljé han en tid var verksam som biträde, samt genom studium af Parmegianinos verk. Som han var medellös, sysslade han i början med skrinoch möbelmålning, något som var vanligt för den tidens målare. En Parnass i München antages numera vara ett verk af detta slag. F. ö. målade han bibliska stycken, hvarjämte det mytologiska elementet och landskapet spelade en betydande roll i hans konstnärskap. Af hans bibliska bilder märkas Kristi dop (Venezias akademi), Herdarnas tillbedjan (Uffizierna i Florens) och Abels död (Palazzo Pitti i Florens). Af landskap finnas två i Berlin honom tillskrifna; dessa utgöra ett par af de tidigaste själfständiga landskapen inom ej blott den venezianska skolan, utan öfver hufvud inom Italiens konst. Dessutom målade M. porträtt, af hvilka flera finnas i Palazzo Pitti. Han efterlämnade jämväl kopparstick, betecknade med hans namn eller monogram. C. R. N.*
Meldometer (af grek. meldein, smälta, och metron, mått), fys., en af Joly angifven apparat, med hvilken man kan bestämma höga smältningstemperaturer. En platinatråd upphettas genom en kontinuerligt stigande elektrisk ström, till dess en på densamma lagd mycket liten mängd af det ämne, som skall undersökas, smälter. Kalibreringen sker med ämnen, hvilkas smältpunkter man känner. Man mäter strömstyrkan eller trådens förlängning. Ramsay och Eumorphopoulos ha visat, att apparaten ger goda mätningsresultat. D. S-t.
Meldorf, stad i preussiska prov. Schleswig-Holstein, hufvudstad i kretsen Süder-Dithmarschen, 3 km. från Nordsjön. 3,927 inv. (1905). Gymnasium. Museum för Dithmarschens fornlämningar. M. omtalas redan på 700-talet, var till midten af 1400-talet Dithmarschens hufvudstad och fick 1526 stadsprivilegier, som den förlorade vid dess eröfring genom danskarna 1559, men återfick 1870. (J. F. N.)
Meleager. Se Meleagros.
Meleagrina (Avicula) margaritifera, zool. Se Pärlmusslan.
Meleagrinæ, Kalkonerna, zool., en underfamilj inom familjen Phasianidæ af ordn. Galliformes
Källa: Project Runeberg ·
