Sida 728
Murray, sir John
återkallande efter klagomål från engelska nybyggare. 1774--82 var M. guvernör på Menorca och nödgades, belägrad af öfverlägsna franska och spanska trupper i Fort S:t Philip, kapitulera efter nära 7 månaders tappert motstånd (febr. 1782). En krigsrätt fritog honom 1783 från allt ansvar för den nödtvungna kapitulationen, och han utnämndes s. å. till general.
7. Sir George M., general, f. 1772, d. 1846, deltog med utmärkelse i kriget mot Napoleon, bl. a. 1801 i Egypten och 1807 i lord Cathcarts anfall på Köpenhamn, samt var generalkvartermästare under sir J. Moore i dennes expedition till Sverige 1808. Han innehade sedan samma befattning under Wellington i dennes fälttåg på Pyreneiska halfön, blef 1812 generalmajor, erhöll 1813 knightvärdighet, var 1814 guvernör i Canada och utmärkte sig vid dess försvar mot Förenta staterna. 1828--30 var M. kolonialminister i Wellingtons ministär samt tillhörde 1834--35 och 1841--46 som generalfälttygmästare Peels första och andra ministär. 1841 blef han general. M. har utgett ”Letters and despatches of John Churchill, first duke of Marlborough” (1845--46).
8. Sir Charles Augustus M., diplomat, skriftställare, f. 22 nov. 1806, d. 3 juni 1895 i Paris, var yngre son till 5:e earlen af Dunmore, företog i yngre år vidsträckta resor, som han skildrat i Travels in North America during the years 1834--1836 (1839; 3:e uppl. 1854) och den intagande, mycket populära berättelsen ur indianlifvet The prairie bird (1844). Han inträdde 1844 på diplomatbanan, var 1846--53 generalkonsul i Egypten och 1854--59 sändebud i Persien, där af storvesiren framställda beskyllningar mot hans heder föranledde ett engelsk-persiskt krig 1856--57. M. erhöll 1866 knightvärdighet, var 1866--67 envoyé i Köpenhamn och 1867--74 i Lissabon samt blef 1875 medlem af Privy council.
9. Alexander William Charles Oliphant M., lord Murray of Elibank, politiker, f. 12 april 1870, son till den skotske jordmagnaten viscount Elibank (f. 1840), var 1906--12 medlem af underhuset och tillhörde Asquiths ministär som understatssekreterare för Indien 1909--10 och ”förste inpiskare” (parlamentssekreterare vid skattkammaren) 1910--12 samt företog i sistnämnda egenskap en grundlig teknisk omorganisation af det liberala regeringspartiet. 1912 lämnade M., dittills förande titeln ”master of Elibank”, ministären för att egna sig åt enskild affärsverksamhet och upphöjdes därvid till peer (baron M. of Elibank). 1--9. V. S--g.
Murray [ma'ri] l. Moray, James Stuart, earl af M., skotsk riksföreståndare. Se Stuart.
Murray [ma'ri], sir Robert, militär och kemist, f. omkr. 1600, d, 1673, tjänade sig i yngre år upp till öfverste i franska armén, deltog i inbördeskriget i England och Skottland på Stuartarnas sida och belönades efter restaurationen 1660 med flera skotska ämbeten. Han sysslade mycket med kemiska studier och tillhörde en naturvetenskaplig klubb, som framför allt genom hans inflytande hos Karl II fick kunglig stadfästelse under namnet Royal society. M. blef detta sedermera så berömda samfunds förste president.
Murray [ma'ri], engelsk bokförläggarfamilj af skotsk härkomst. -- 1. John M., f. 1778, d. 1843, ärfde 1793 efter sin fader, John M., en bokförlagsaffär, öfvertog snart själf ledningen af den och bragte dess utveckling därhän, att han tycktes komma att monopolisera hela den engelska skönlitteraturen. Så t. ex. utkommo W. Scotts, Byrons, W. Irvings m. fl. framstående författares arbeten på hans förlag, likaså beskrifningarna öfver Parrys, Franklins och Ross' ishafsfärder. 1809 uppsatte han med tillhjälp af George Canning och W. Scott ”Quarterly Review”, som vardt ett organ för tories, under det att ”Edinburgh Review” var ett språkrör för whigpartiet. M:s samlingsverk ”Family library” (1830--41) var ett bland de första godtköpsbiblioteken. Se Smiles, ”A Publisher and his friends” (2 bd, 1891). -- 2. John M., den föregåendes son, f. 1808, d. 1892, sedan 1828 faderns kompanjon, behöll vid dennes död (1843) affären och upptog senare, äfven han, en sin son, John M. (se nedan), till meddelegare. En samling resehandböcker, ”Handbooks for travellers”, som från 1829 utgafs af M. och delvis författades af honom själf, blef förebilden för liknande arbeten i Frankrike och Tyskland, t. ex. Bædekers. Bland författare, hvilkas arbeten M. förlagt, märkas lord Mahon, Livingstone, du Chaillu, Lyell, Murchison, Darwin och Schliemann. -- Firmans nuv. innehafvare äro den ofvannämnde John M. (f. 1851) och A. H. Hallam-M. (f. 1854).
Murray [ma'ri], Grenville, engelsk diplomat och skriftställare, f. 1824 i Neapel, d. 1881 i Passy, oäkta son till Richard Grenville, 2:e hertig af Buckingham, ingick 1851 på den diplomatiska banan. 1855--68 var han generalkonsul i Odessa. Följande år utgaf han i England tidningen ”The Queen’s Messenger”, hvari han skarpt angrep de förnäma klasserna. En anklagelse för mened kom honom s. å. att fly till Paris, där han med sin hustrus namn kallade sig grefve de Rethel d’Aragon och lefde som korrespondent för flera tidningar och som författare. Utom romaner, humoristiska skisser och resebeskrifningar utgaf han Embassies and foreign courts (1855), The member for Paris (3 bd, 1871), French pictures in english chalks (flera serier; ”Franska bilder, tecknade med engelsk krita”, 1877), Men of the second empire (1872), Men of the third republic (1873), History of the french press (1874), The russians of to-day (1878), Side lights on english society (2 bd, 1881) och High life in France under the republic (1884). Memoirs of G. M. utgåfvos af M:s änka (2 bd, 1887).
Murray [ma'ri], sir James Augustus Henry, engelsk lexikograf, f. 1837, var 1855--85 lärare och öfvertog 1879 för Philological society utgifvarskapet af ”New english dictionary on historical principles”, ett af världens största ordboksföretag, som började utkomma 1888 och som alltsedan stått under hans ledning. 1908 vardt M. adlad. Bland hans smärre arbeten äro filologiska uppsatser i tidskrifter, editioner af äldre engelska språkminnesmärken m. m. Särskildt bör framhållas, hans för dialektforskningen betydelsefulla arbete om de lågskotska dialekterna (1871).
Murray [ma'ri], sir John, engelsk naturforskare, f. 1841 i Canada, studerade vid universitetet
Källa: Project Runeberg ·
