Sida 46
Melograf, en maskin
förborgadt; om icke örat kan likasom ana osökta och rationella harmonier därtill, förefaller oss melodien främmande och obestämd (såsom gemenligen i österländsk musik). Att harmonisera en melodi är ju också närmast att uppdaga dess toners harmoniska förhållanden. -- En särskild konstruktiv uppgift har melodibehandlingen i fugan liksom i 1500-talets polyfona sångmusik; där råder en samtidig flerfald af melodier, och hvarje del är lika melodisk som hvarje annan del. Jfr Melodik. -- 2. Äfven talet innehåller tonföljder, hvilkas beskaffenhet stundom anges med benämningen melodi l. språkmelodi (jfr Accent, sp. 85). Med utgångspunkt i undersökningarna om talspråkets melodiska förhållanden och skaldernas omedvetna bundenhet vid individuellt olika språkmelodier har E. Sievers (och efter honom F. Saran m. fl.) börjat undersöka det melodiska elementets betydelse för versbildningen och därigenom bragt intresset för detta i förgrunden. Se F. Saran, "Deutsche verslehre" (1907). Jfr Metrik. 1. A. L. (E. F-t.) 2. R-n B.
Melodik, mus., melodilära; melodibehandlingen (t. ex. den för en tonsättare utmärkande) eller karaktären hos det melodiska i ett tonverk. Jfr Harmonik. -- Melodiläran kan sägas omfatta elementen af melodibildning (intervallära, rytmik, metrik, periodik) samt af det motiviska arbetet och den högre formläran. Litt.: H. Chr. Koch, "Versuch einer anleitung zur komposition" (3 bd, 1782--93), Reicha, "Traité de mélodie" (1814; 2:a uppl. 1832), Bussler, "Elementarmelodik" (1879), Riemann, "Neue schule der melodik" (1883), och Cremers, "L'analyse et la composition mélodiques" (1898). E. F-t.
Melodikon, en af Rieffelsen i Köpenhamn 1803 uppfunnen harmonika eller piano, hvari strängarna ersattes af stämgafflar. Ett dylikt instrument, förbättradt af Fischer i Leipzig 1882, under namn af adiafon (jfr d. o.), erbjöd väsentliga fördelar framför det vanliga pianot däruti, att det aldrig behöfde stämmas och att tonen var mera uthållande samt att på samma ton crescendo och diminuendo kunde åstadkommas genom olika starka nedtryckningar af tangenten, hvarvid stämgaffeln närmades till eller aflägsnades från resonansbottnen. Enär emellertid alla stämgafflar sakna harmoniska öfvertoner, blef instrumentets klang entonigt flöjtlik och abstrakt samt saknade den fyllighet och lifsvärme, som närvaron af öfvertoner medför. A. L.*
Melodisk l. Melodiös kallar man en tonsats, som är rik på melodi (se Melodi 1 a) och särskildt sångbar melodi, hvarför ordet melodisk äfven ofta får samma betydelse som "sångbar". Med sångbarhet hos en tonfras menar man oftast ej blott dess möjlighet att sjungas (att den ligger inom röstens omfång och resurser), utan äfven dess lättsjungenhet (att intervallerna ej äro svåra att träffa). Det sista beror ej så mycket af röstens böjlighet som fastmer af örats uppfattning af intervallernas sammanhang. Däraf följer, att intet skäl finnes att, så vida det harmoniska sammanhanget är klart, i modern sångmusik förbjuda vissa öfverstigande eller förminskade intervaller, hvilka i den äldre musiken -- som icke hade någon aning om modern harmoni -- voro strängt bannlysta. Så t. ex. hyste man för den öfverstigande kvarten (tritonus f-h) fordom en dödlig förskräckelse; och dock erbjuder det ingen svårighet att sjunga c1-g-f-h-c1, så vida c tänkes som tonika och de öfriga tonerna som tillhörande dominantharmonien. Den förminskade kvarten förekommer ej sällan i svenska folkvisor. A. L.*
Melodisk figur, mus. Se Figur 3.
Melodium, mus., en någon tid använd term för det amerikanska harmoniet (se Harmonium, sp. 1485).
Melodiverk, ett af den svenske mekanikern Anders Moberg (f. 1803, d. 1866) uppfunnet verk i orgeln, afseende att leda församlingssången genom att förstärka den melodiförande stämman medelst dess upprepande i en högre oktav. A. L.*
Melodiös. Se Melodisk.
Melodram (af grek. melos, sång, och drama, skådespel), fordom detsamma som opera, nu användt blott i betydelsen deklamation (talad text) med instrumentalackompanjemang. Den senare genrens skapelse tillskrifves J. J. Rousseau, hvars dram med musik "Pygmalion" uppfördes i Paris 1773. I Tyskland upptogs idén af Benda ("Ariadne") m. fl., i Sverige af Brendler ("Spastaras död", dock med kör samt ej afsedd för scenen). För konsertbruk skref äfven Schumann sina deklamatorier ("Manfred", "Schön Hedwig" m. fl.). I denna form, d. v. s. som själfständigt konstverk, är melodramen, såsom varande en hybriditet, svår att estetiskt rättfärdiga och har ej heller vunnit varaktig framgång. Däremot gör en tillfällig melodramatisk behandling af mindre delar inom ett större helt ofta god verkan, hvarpå bl. a. "Fidelio" (fängelsescenen), "Egmont" (drömmen), "Preciosa", "Friskytten" (vargklyftan) och "En midsommarnattsdröm" kunna tjäna som exempel. -- Med melodram mena fransmännen äfven ett slags på bulevardteatrarna hemmahörande folklig dram med grofva effekter i den känslostarka riktningen samt med musikackompanjemang för att öfverskyla dialogens brister. A. L.*
Melodunum, stad. Se Melun.
Meloë L., zool. Se Meloidæ.
Melofon [-fån; af grek. melos, sång, och fone, ljud], ett af en urmakare Leclerc i Paris 1837 uppfunnet orgelartadt musikinstrument, vid hvilket, såsom vid ackordion och fysharmonikan, tonerna frambringas af svängande tungor. Instrumentet är något större än en gitarr och af liknande form samt har ett omfång af 5 oktaver. Med högra handen skötes bälgen, och den vänstra spelar en- eller flerstämmigt genom nedtryckandet af klaffar, som upptaga ett mindre stycke af instrumentets hals. R. R.*
Melogno, Col di [kå'l di melå'njå], pass i Liguriska alperna, Italien, där vägen från Finale framgår, är befäst med ett centralverk, som understödes i n. af ett fort på Monte Settepani och i s. af fort Tortagna och batteriet Meriggio. Äfven på Cima della Madonna della Neve och på Coppra Zoppa ha verk tillämnats och äro måhända redan utförda. L. W:son M.
Melograf (af grek. melos, sång, och grafein, skrifva), en maskin, som uppskrifver i noter hvad som spelas (improviseras, fantiseras) på ett piano. Uppfinningen tillskrifves en engelsk prästman Creed (1747) och har sedan ofta blifvit förbättrad
Källa: Project Runeberg ·
