Sida 15
Mekanism 3. Biol.
motsvarar den värmemängd, som åtgår för att höja temperaturen hos 1 kg. vatten 1 grad. Om metoderna för att bestämma den mekaniska värmeekvivalenten se d. o. Om A betyder arbetet, Q den ekvivalenta värmemängdcn och E den mekaniska värmeekvivalenten, kan termodynamikens första hufvudsats uttryckas genom ekvationen
A = E · Q .................... (1)
Cirkelprocesser. Låter man en kropps tillstånd genomlöpa olika förändringar, till dess den åter uppnår sitt ursprungliga tillstånd, säger man, att kroppen genomgått en cirkelprocess. Kunna förändringarna genomlöpas äfven i motsatt riktning, kallas processen omvändbar l. reversibel. Af de omvändbara cirkelprocesserna är den Carnotska (se Carnot 2) af alldeles särskildt såväl historiskt som teoretiskt intresse. Vid denna upptager en ideell gas en viss värmemängd Q1 under en del af processen och afger under en annan del af densamma en viss värmemängd Q2. Under processen uträttar gasen ett arbete A. Enligt energiprincipen vet man nu, att det är en del af värmet (skillnaden mellan Q1 och Q2), som förvandlas till arbete. Förhållandet mellan det nyttigt förbrukade värmet (Q1 -- Q2) och det totala förbrukade (Q1) betecknades af Carnot som den ekonomiska koefficienten l. verkningsgraden
Q1--Q2 -------------- Q1
Denna koefficient kan beräknas ur den absoluta temperatur T1, som gasen har vid värmemängden Q1:s upptagande och den temperatur T2, som gasen har vid värmemängden Q2:s afgifvande enligt formeln
Q1 -- Q2=T1 -- T2 Q1 T1 ............(2)
[[Alternativ (sub-koder ikke inkludert):
Q1—Q2=T1—T2....... (2) ––––––––––––– Q1T1
]]
[[Annen anerkjent mulighet, brukt f. eks. i Salmonsens konv.leksikon:
[Q1—Q2]/Q1 = [T1—T2]/T1 ....... (2) ]]
Andra hufvudsatsen. Nyssnämnda af Carnot gjorda beräkning har fått utomordentligt stor räckvidd genom att kombineras med den äfven af Carnot uppställda sats, som betecknas som termodynamikens andra hufvudsats. Denna sats lyder i en af Clausius (1850) angifven formulering på följande sätt. Den ekonomiska koefficienten hos en omvändbar cirkelprocess, som förlöper mellan en högre och en lägre temperatur, är oberoende af arten, d. v. s. substansen, hos den kropp, som genomlöper cirkelprocessen. Det uttryck för den ekonomiska koefficienten, som blifvit utveckladt för en ideell gas, framställer således samtidigt samma koefficient hos en Carnots cirkelprocess för en kropp hvilken som helst. Ur detta kan sedan härledas, att alla omvändbara cirkelprocesser, som förlöpa mellan två temperaturer, ha den i formel 2 angifna ekonomiska koefficienten. Formeln 2 kan äfven sättas under formen
Q1=Q2 T1 T2 ............(3)
Den i denna formel förekommande kvoten mellan en värmemängd och den temperatur, vid hvilken värmemängden förefinnes, har fått namnet entropi (se d. o.). Entropibegreppet spelar en stor roll i termodynamiken. D. S-t.
Mekanisk effekt. Se Arbetsförmåga.
Mekanisk gymnastik. Se Mediko-mekanisk gymnastik.
Mekanisk inspirationsteori. Se Ingifvelse.
Mekanisk jordanalys, landtbr. Se Jordarter, sp. 114.
Mekanisk kvadratur, mat. Se Kvadratur 1, sp. 352.
Mekanisk lampa, tekn. Se Lampa 1, sp. 970.
Mekanisk luftväxling. Se Luftväxling, sp. 1323.
Mekanisk mangel. Se Mangel.
Mekanisk rensning. Se Kvarn, sp. 362.
Mekanisk rostugn. Se Koppar, sp. 982.
Mekanisk stege. Se Brandväsende, sp. 1497 med fig.
Mekanisk strömbrytare, fys. Se Induktorium.
Mekaniskt arbete. Se Arbete, sp. 1343.
Mekanisk teknologi är läran om de tekniska förfaranden, som afse att öfverföra råämnen till nyttiga produkter genom operationer af öfvervägande mekanisk art. Till följd af den tekniska utvecklingen i våra dagar har den mekaniska teknologien fått en ofantlig omfattning, som vid vetenskaplig behandling och undervisning nödvändiggör ämnets uppdelning i ett stort antal specialområden. Grundläggande delar däraf äro gjutningens teknik samt den mekaniska bearbetningen af metaller, trä och sten genom svarfning, hyfling, borrning, fräsning o. d., hvartill knyter sig läran om arbets- och verktygsmaskiner. Andra delar af ämnet omfatta bearbetning af cellulosa och spånads- m. fl. fibrösa ämnen för papperstillverkning, spinning, väfning, sömnad och repslageri, förarbetning af läder, tillverkning af trävaror, gummivaror, järnets och metallernas manufakturering m. m. Äfven framställningen af de allmänna principerna för anläggning och drift af fabriker och verkstäder plägar af ålder räknas till den mekaniska teknologien, ehuru nutida förhållanden knappast berättiga till ett sådant underordnande. G. H-r.
Mekaniskt filter. Se Filtrera, sp. 258.
Mekanisk trämassa. Se Cellulosa, sp. 1405.
Mekaniskt system, bot. Se Stereom.
Mekanisk verkstad. Se Verkstad.
Mekanism (se Mekanik). 1. Ett helt, som är bestämdt af mekaniska lagar (t. ex. solsystemet, en maskin); en maskins inre sammansättning; ett episkt eller dramatiskt diktverks inre byggnad. -- 2. Mus., de inrättningar, som å musikinstrument äro anbragta för tonens frambringande eller tonangifningens underlättande, såsom klaffmekanismen på flöjten och klarinetten m. m., pistonger på bleckblåsinstrument, pedalmekanismen på harpan, ventil-, registermekanismen o. s. v. på orglar, hammarmekanismen i pianofortet, den inre konstruktionen i mekaniska musikapparater o. s. v.; instrumentalspelets teknik, utbildning af fingerfärdigheten, inöfning af fingersättningen o. s. v. (I bägge bemärkelserna förekommer stundom ordet mekanik.) -- 3. Biol. Medan vitalismen (se d. o.) antager, att de organiska företeelserna äro resultaten af en särskild "lifskraft", af "inre" krafter, som äro riktade mot ett bestämdt mål (jfr Teleologi), anser den mekanistiska världsåskådningen, att lifvets alla funktioner äro utslag af kemiska eller fysikaliska processer och ej äro till sitt mål förutbestämda. En mindre ytterlig riktning medger dock, att de f. n. kända kemiska och fysikaliska krafterna ej äro
Källa: Project Runeberg ·
