Sida 360
Mississippi, stor flod i Nord-Amerika
Chicago, som dessa finnas. Antal församlingar 1911 var 125, medlemmar omkr. 1,200. Äfven denna grupp har ett eget organ, "Österns veckoblad", grundlagdt 1896, med upplaga på 5,000 ex. -- Mellan de tre grenarna finnas inga egentligen denominationella skiljaktigheter. Endast i fråga om det organisatoriska arbetet hysa de olika åsikter. -- Skandinaviska alliansmissionen är namnet på ett bland de svenske tillsammans med de norske och danske missionsvännerna existerande sällskap, hvars verksamhet ligger uteslutande inom den yttre missionens område. Sällskapet underhåller 97 missionärer (1911), fördelade på 5 missionsfält: Kina, Japan, Indien, Mongoliet och Afrika. Af dessa äro omkr. 50 stationerade i Kina. O. A. L--r.
Missionär, person, som är utsänd till främmande land, för att utbreda och befästa kristendomen bland icke-kristna folk. Se Mission.
Missi regis, lat. Se Missi dominici.
Mississippi (af algonkinorden missi, allt, och sipi, vatten, flod, "stort vatten", eller som Chateaubriand öfversatt det, "vattnens fader"), centralådern i det vattensystem, som vattnar större delen af Nord-Amerikas förenta stater mellan Appalacherna och Klippiga bergen, i samband med Missouri jordens längsta flod (6,792 km.), uppstår, såsom Schoolcraft (1832) och Nicollet (1836) fastställt, af flera små vattendrag från ett moränlandskap s. om Itascasjön i norra Minnesota, af hvilka Nicollet creek (Nicollets infant M. river) och Elk creek äro de mest kända. Från Itascasjön (455 m. ö. h.) strömmar M. som en 3,5 m. bred och 0,6 m. djup å i nordlig riktning, som snart ändrar sig till nordöstlig och östlig, hvarunder den ofta af moräner uppdämmes till sjöar (Bemidji, Cass och Winnibigashish) och förstärkes genom tillopp från andra sjöar (Turtle, Leech m. fl.). Mer och mer riktas den mot s. ö. och nedanför Pokegamafallen mot s. v., nedanför Brainerd åter mot s. ö., i hvilken riktning den når Minneapolis, med undantag af forsarna vid S:t Cloud och Little Falls en lugnt framrinnande segelbar flod, som från ömse sidor upptagit Prairie river, Swan, Rum (från Mille Lacs), Crow Wing, Sauk, Crow river m. fl. I Minneapolis, 553 km från Itascasjön, 242 m. ö. h., bildar den vid öfvergången af en silurisk kalkstenströskel S:t Anthonyfallet, som med forsarna ofvanför är 25 m., utom dem 6 m. högt och utgör en stark kraftkälla för industrien, men ett fullständigt hinder för flodfarten. I en trång cañon når den 22 km. längre ned S:t Paul, hvarifrån den under sitt återstående lopp till Mexikanska viken (3,115 km.) bildar en oafbruten vattenväg. Omkr. 75 km. nedanför S:t Paul vidgar den sig till den 40 km. långa, 5 km. breda Lake Pepin, behåller sin sydöstliga riktning till Clinton (nedanför Dubuque) och, efter en kort sydsydvästlig sträcka, hvarunder den vid Keokuk bildar sina sista flodfarten försvårande forsar (som kringgås af Des Moines-Rapids-kanalen), i det stora hela ända till sin förening med Ohio, den största bifloden från vänster sida. M. mottar därunder fr. v. S:t Croix, Chippewa, Wisconsin, Rock river, Illinois och Kaskaskia, fr. h. Minnesota, Wapsipinicon, Iowa, Des Moines och slutligen, 2,072 km. ofvanför sitt utlopp och 122 m. ö. h., den väldiga Missouri. Efter sin förening med Ohio, 1,765 km. från Mexikanska viken, 82 m. ö. h., rinner den med starkt slingrande lopp genom sitt alluvialland, som den hvarje år öfversvämmar, till den trakt, där Red river, 508 km. från hafvet och på 2 m. höjd, förenar sig med M. Ett stycke nedanför utgå från M. 4 sidoarmar, som dock i vattenmängd stå mycket efter hufvudströmmen: Iberville, som genomströmmar flera sjöar ö. om M. (Maurepas, Pontchartrain och Borgne) samt Atchafalaya, Plaquemine och Bayou la Fourche v. om hufvudfloden. Denna fortsätter genom deltat och faller 153 km. nedanför New Orleans genom tre hufvudarmar: Southwest pass, South pass och Northeast pass (det senare deladt i två kanaler, af hvilka den nordligare kallas Pass à l'Outre), ut i Mexikanska viken. Största vattenmassan (52 proc.) afgår genom Northeast pass, 41 proc. genom Southwest pass och 7 proc. genom South pass. Utom Ohio rinna till nedre M. fr. h. S:t Francis, White river, Arkansas och Red river samt fr. v. Sunflower, Yazoo och Big Black river. Floden är vanligen lägst i okt. och stiger därefter hastigt, tills de nordliga bifloderna tillfrysa. I febr. börjar den åter stiga och når sin högsta punkt omkr. 1 april. Den faller då några decimeter, men regnet i öfre M.-bäckenet kommer den åter att stiga, och högvattnet varar någon tid in i juni genom de sena vår- och tidiga sommarregnen i Missouribäckenet, hvarefter vattnet långsamt faller. Skillnaden mellan högsta och lägsta vattenstånd utgör vid S:t Paul 6,4, vid S:t Louis 12,5, vid Cairo och Vicksburg 16, vid White rivers mynning 16,4, vid Baton Rouge 12,4 och vid New Orleans 6,2 m. Vid sina stora våröfversvämningar, som kunna sätta mer än 77,000 kvkm. under vatten och som icke sällan på ett hotande sätt fortsätta flera månader, arbetar floden att på låglandet slita sönder sina stränder och ändra sitt lopp, framför allt genom afskärningar (cutoffs) af öglorna i strömfåran, hvarför därstädes bildas en mängd gamla vatten, s. k. oxhornsjöar (oxbow lakes) och sidoarmar (bayous), som blanda sitt vatten med biflodernas nedre lopp. Floden, som genom de nämnda afskärningarna förkortar sin strömfåra (på de sista 100 åren med mer än 300 km.), mäter från Itasca till mynningen 3,694 km., från Missouris källa 6,792 km. Hela flodområdet utgör omkr. 3,237,500 kvkm., hvaraf öfre M:s (ofvanför föreningen med Missouri) 450,000 kvkm. och Missouris 1,320,000 kvkm. Den senare floden är således i afseende på längd och vattenområde afgjordt öfverlägsen. M:s vattenmassa utgör i medeltal vid New Orleans 18,800 kbm. (max. 34,000) per sek., hvaraf öfre M:s, från de norra moränoch sjölandskapen 3,350 kbm. (17,8 proc.), Missouris från de västra stäpp- och berglandskapen endast 2,600 kbm. (14,2 proc.), så att den förra vid föreningen vid S:t Charles är den ståtligare och som kulturbärare den ojämförligt viktigare. Ohio med en vattenmassa af 5,800 kbm. (30,7 proc. af hela, max. 34,000 kbm.) når nästan upp till de förenade M. och Missouri, emedan dess 554,000 kvkm. stora nederbördsområde ligger i de nederbördsrika Appalacherna. M:s oerhördt stora vårflöden komma ock till allra största delen från Ohio. Arkansas med ett 417,000 kvkm. stort vattenområde bidrar till hela vattenmassan med endast 1,360 kbm. (7 proc., max. 7,000 kbm.), Red river, 250,000 kvkm., med
Källa: Project Runeberg ·
